Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trotsa de fattade besluten i förhoppning om att vid nästa riksdag
röna bättre framgång eller i värsta fall spränga dess förhandlingar
genom andra inkastade tvisteämnen.
August kunde först och främst lita på den populäre och
smidige kastellanen Przebendowski, den demagog, som med sin
finansiella skicklighet förnämligast genomdrifvit hans val och därvid
tillika ökat sin egen stora förmögenhet. Men nu, kort efter riksdagen,
lyckades han äfven köpa sin farligaste förre motståndare, Polens
primas och å ämbetes vägnar dess världsliga öfverhufvud under hvarje
tronledighet och annat förfall för konungamaktens innehafvare,
kardinalen och ärkebiskopen af Gnesen Radziejowski. Desse herrar,
jämte några få andre polske stormän, invigdes i anfallsplanen mot
Sverige, — åtminstone så mycket som behöfdes för att öfvertyga
dem om dess förmånlighet för republikens intressen. Just i dessa
dagar uppsattes en »kapitulation», ett formligt underkastelsefördrag,
emellan lifländska ridderskapet och polska republiken, det förra
representeradt af Patkul, den senare af sin konung, som genom Flemming
och Patkul framlade urkunden för kardinal-primas.
Enligt detta fördrag skulle Lifland förenas med Polen, »såsom
en ständig förmur emot Moskva och Sverige», men såsom ett län
till ridderskapet stå uteslutande under dess förvaltning med samma
rätt som Tysklands riksständer. Adeln skulle själf äga bestämma
öfver regeringsformen och blott efter eget behag, med förbehåll af
alla sina rättigheter, sända ombud till polska riksdagen och en »agent»
till konungens hof. Alla städer skulle lyda under ridderskapet, och
särskildt Riga skulle, »till straff för sitt affall till Sverige 1621»,
straffas med förlust af alla sina privilegier. Adeln skulle vara
befriad från alla skatter, både personliga och af jorden utgående, men
vara skyldig att försvara sitt land emot en fiende, som »på detta
håll» ville intränga i republikens område, och för detta ändamål
underhålla en här af 5,000 man till fots och 600 man till häst. Det
ställdes äfven i utsikt, att provinserna Estland och Ösel med hvad till
dem hörde skulle, »antingen delvis eller i sin helhet», förenas med
Lifland på samma villkor.
Denna författning var i det allra närmaste uppgjord efter de
polska vojevodskapens mönster och således väl egnad att
tillfredsställa den polska republikanismen, ehuru det från vesteuropeisk
politisk synpunkt väl kunde sättas i fråga, hvilken fördel Polen skulle
ha af en union med Lifland på sådana villkor såsom frukten af ett
vidtutseende krig med sin starkaste grannmakt. Men kapitulationen
innehöll äfven några hemliga artiklar, som enligt uttrycklig
bestämmelse icke fingo uppenbaras ens för polska republikens statsmän och
förmodligen ej heller voro afsedda att i förtid röjas för Patkuls få
förtrogne bland lifländska adeln.
Dessa artiklar beteckna konung Augusts diplomatiska seger icke
blott öfver Polen och dess republikaner, utan äfven öfver Patkul själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
