Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertigens senare besök konungens större mognad röjde sig i hans
nyväckta smak äfven för skådespel, maskerader och andra mindre
kroppsansträngande hofnöjen, hette det, att han hejdlöst bortslösade rikets
tillgångar på tom prakt, sin svåger och sin syster till behag.
I hvilken mån dessa diplomatiska rapporter bidrogo att
missleda främmande regeringar och hos dem väcka föreställningar om
oordning och vanmakt i den svenska politikens ledning, torde vara
svårt att afgöra. I alla händelser betingades icke den stora krisens
utbrott af dylika underordnade intryck, lika litet som Karl XII:s
ungdomliga förströelser hämmade Sveriges uppträdande under den
begynnande konflikten. Han själf lefde sig tvärtom mer och mer in i
sin ställning såsom allena bestämmande härskare, och hans flitiga
deltagande i regeringsärendena har utan tvifvel väsentligen bidragit att
påskynda de rustningar, som företogos i både Sverige och de tyska
provinserna, sedan beslutet att bistå hertigen af Holstein blifvit
fattadt. Det förutsågs redan från början, att ett fredsbrott med
Danmark för denna sak skulle leda till fientligheter äfven på närmare
håll. Därför vidtogos nödiga anordningar för flottan så väl i
Göteborg som i Karlskrona, och regementena i mellersta och norra
Sverige höllos färdiga att aftåga till Skåne och vestkusten, liksom äfven
allmogen beväpnades i gränslandskapen mot Norge. Det var så godt
som en allmän mobilisering, som dock enligt tidens förhållanden kräfde
dryg tid och stora omkostnader. Det befanns oundvikligt att på hösten
1699 utskrifva en allmän bevillning efter de grunder, som vid Karl
XI:s senare riksdagar blifvit fastställda. Emot denna åtgärd
gjordes inga invändningar från statsrättslig synpunkt, enär enväldets
befogenheter äfven i detta afseende blifvit kraftigt häfdade af
lagkommissionen och andra vederbörande redan före Karl XII:s trontillträde.
Det visade sig nu, att hvarken de ordinarie inkomsterna eller
statskassans besparingar räckte till att bestrida sådana utomordentliga
utgifter. Karl XI:s hela finansväsen var beräknadt endast på
fredstid, och den brist, som nu yppade sig, berodde ingalunda på Karl
XII:s hofhållning under det holsteinska gästbesöket.
Å danska sidan bedrefvos rustningarna med lika stor ifver.
Konung Fredrik lät icke afskräcka sig däraf, att han gick miste om
den hjälpstyrka, som han på grund af 1698 års förbundstraktat
kräfde af konung August. Förmodligen åberopades detta tidigare
fördrag, emedan det såsom rent defensivt kunde utan att väcka anstöt
begagnas till stöd för en framställning till Brandenburg, att de saxiska
hjälptrupperna måtte få tillstånd att tåga genom dess område.
Kurfursten vägrade likväl, under den svenska diplomatiens påtryckning,
att gifva detta tillstånd. De danske statsmännen misstänkte icke
utan skäl, att konung August blott för syns skull förklarat sig villig
att uppfylla sin förpliktelse, förvissad som han var om Brandenburgs
afslag. Han hade ingen lust att aflåta sina trupper till Danmarks
undsättning och sålunda splittra sina stridskrafter mot Lifland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
