- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
108

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällande, hvadan konung Fredrik skulle underrättas om detta fördrag
och uppfordras till samverkan.

De viktigaste bestämmelserna rörde tsarens militära och
finansiella åligganden. Så snart årstiden tilläte, skulle han sända 15 till
20 tusen man »dugligt och väl öfvadt infanteri» (således inga för
ett ordnadt fälttåg oanvändbare kosacker) till Dynaburg eller någon
ort emellan Dynaburg och Pleskov. Dessa trupper, som skulle vara
försedda med artilleri, ammunition och tross efter noga bestämda
föreskrifter, skulle »utan all gensägelse» förenas med konungens
saxiska här och användas i alla dess operationer inom Lifland och
Estland. De skulle, sedan de blifvit mönstrade vid Dynaburg,
underhållas af konungens kommissariat, men tsaren skulle lemna
penningebidrag efter ett visst belopp för hvarje soldats månadskost,
till en del i förskott genast efter fördragets afslutning. Dessutom
åtog sig tsaren att i två års tid betala en subsidiesumma af 200,000
riksdaler om året; innevarande års bidrag skulle han erlägga
omedelbart efter sin återkomst till Smolensk. Till gengäld lofvade
konungen att använda all denna hjälp uteslutande till svenskarnes
afbräck i Lifland och Estland (»hvilka provinser, utan att tsaren
ägde att åberopa något slags anspråk, skulle öfverlåtas åt konungen
och polska republiken»), på det att tsaren icke blott skulle vara
tryggad inom sitt eget rike, utan äfven, ifall vapenlyckan vore
gunstig, kunna angripa Ingermanland och Karelen, hvarjämte konungen
utfäste sig att undsätta honom, ifall han hotades af fiendens anfall.
Slutligen stadgades, att före monarkernas afresa från Birze ett
krigsråd skulle hållas angående det förestående fälttåget. Dess beslut
skulle äga samma bindande kraft som fördragsartiklarna, hvilket
äfven skulle gälla för liknande aftal, som tid efter annan komme att
uppgöras.

I krigsrådet (den 28 februari) fastställdes, att årets
»hufvudoperation» skulle företagas af den kungliga hären med »de
moskovitiska hjälptrupperna» på sådant sätt, att man i augusti kunde
skrida till Rigas belägring. Under tiden skulle tsaren låta sina
kalmucker infalla i Finland, men med sin egen »hufvudarmé» göra
en »hufvuddiversion» vid det starkt befästa klostret Petjory (nära
Pleskov) eller vid Narva, men han finge icke inlåta sig på någon
belägring eller »hufvudaktion». Sedan Riga blifvit eröfradt, skulle
konungen hjälpa tsaren att intaga Narva och för öfrigt anordna
sina operationer så, att han tillika toge hänsyn till Moskvas skydd
och kunde skicka någon undsättning, om fienden framryckte i denna
riktning.

Tsaren hade således blifvit tvungen att icke blott uttryckligen
afsäga sig alla utsikter till eröfringar inom det område, som konung
August förbehållit sig själf, utan äfven ställa sig under hans
militära ledning och ikläda sig dryga penningeförpliktelser, som måste
hindra honom att uppträda på egen hand. I det brydsamma läge,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 18 13:13:34 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hhkarl12om/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free