Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvari han befann sig, ansåg han dock rådligast att noga rätta sig
efter dessa hårda villkor. Med största möda sammanskrapades de
kontanta medel, som Angust ägde att uppbära. I maj infunno sig
hjälptrupperna, omkring 18,000 man, till mönstring vid Kokenhusen,
dit de måste framrycka på polska sändebudets uppfordran, oaktadt
tsaren betraktade denna ändring i planen såsom stridande mot
fördraget. De drogos alltså ännu längre bort från den ryska gränsen,
innan tsaren hunnit förstärka dess skydd på annat sätt, och deras
befälhafvare, furst Repnin, som efter europeisk måttstock var föga
lämpad för sin uppgift, måste ställa sig under den saxiske
fältmarskalken Steinaus kommando. Någon »hufvuddiversion» emot
svenskarne från rysk sida kunde under sådana omständigheter icke
komma i fråga; därtill förslogo icke stridskrafterna, och för konung
August var denna missräkning utan tvifvel icke egentligen
ovälkommen, emedan hans inflytande öfver tsaren då måste ökas. Själf
hade tsar Peter kort efter hemkomsten till Moskva undan alla dessa
bekymmer rest till sitt flottvarf vid Voronesch, där han vistades
hela tre månader. Han behöfde uppfriska sig med sina kära
skeppsbyggnadsarbeten, och dessutom skrämdes han af rykten, som dock
ej besannades, om ett förestående turkiskt fredsbrott, som föreföll
helt naturligt efter Rysslands motgång i svenska kriget. Han
återvände först vid midten af juni, och några dagar därefter härjades
Moskva af en förfärlig eldsvåda, som lade nästan hela Kreml i aska
med dess slott och ämbetsverk, kyrkor och kloster jämte ofantliga
förråder af krigsförnödenheter och lifsmedel. Det var en olycka,
som ytterligare förlamade regeringens företagsamhet och tillika af
den vidskepliga menigheten tolkades såsom himlens straff för den
affällige tsarens synder.
Konung August sysselsatte sig efter mötet i Birze mindre med
krigsrustningarna, som han öfverlemnade åt sina generaler i
Kurland, än med de polska partiförvecklingarna, som blefvo allt mer
förvirrade i följd af händelserna i Littauen, men just därför syntes
erbjuda honom gynnsamma tillfällen att fiska i grumligt vatten.
Genom en hemlig tilläggsartikel i fördraget hade han af tsaren
betingat sig en betydlig penningesumma till »belöningar» åt polske
herrar, som voro villige att genomdrifva republikens deltagande i
kriget. Om det icke genast lyckades att vinna ett formligt
riksdagsbeslut för detta syfte, så kunde saken småningom förberedas
på samma sätt som redan skett i Littauen genom uppgörelser med
särskilde partiledare och deras anhang. Tills vidare gällde det att
förhindra den polska adelns sammanslutning till gemensamt
uppträdande i en för konungen oförmånlig riktning. Förbittringen var
allmän på grund af de misstankar, som väcktes af konungens
egenmäktiga förfarande i Littauen, men för öfrigt voro meningarna
splittrade och intressena i vissa fall rent af fientliga inbördes. Vid
den åter sammanträdande riksdagen i Warschau (maj) bestormades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
