Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anskaffadt från Riga och Sverige öfver Danzig. Han bedrog sig i
den förhoppning han först hyste, att de innestängde saxarne af
sjukdom och brist på lifsmedel inom kort skulle nödgas att kapitulera.
Men i alla händelser lönade Thorns eröfring väl mödan, enär
därigenom 6,000 man af Augusts bästa trupper sattes ur spelet. Tills
vidare stod han som herre i Preussen, kunde när som helst
anknyta förbindelser med Rehnsköld i Storpolen och hotade både
Warschau och Berlin, på samma gång som han genom omsorgsfulla
truppförläggningar och andra anstalter skyddade sitt läger mot
diversioner från Ostrolenka eller något annat håll.
August hade redan i god tid skyndat undan från Marienburg, där
hans anhängare af fruktan, att svenskarnes annalkande skulle
uppmuntra böjelserna till affall, hade afstyrkt utfärdandet af de uppsatta
universalerna till det allmänna väpnade adelsuppbådet och förmått honom
att åtnöja sig med riksdagskallelsen till det aflägsna Lublin fram i juni.
Dit begaf han sig själf på en lång omväg öfver Elbing, Ermeland
och Warschau. Denna församlingsort, som ej längre tillhörde det
svenska ockupationsområdet, var enkom vald äfven därför, att littauerna
skulle få lättare att talrikt infinna sig och utöfva en stark
påtryckning på öfverläggningarna till Augusts förmån. Bland dem hade
nyligen en konfederation blifvit bildad för hans sak, och ombud från
det härskande partiet voro affärdade till Ryssland för att i
storfurstendömets namn afsluta ett formligt separatförbund med tsaren.
August hoppades, att hans eget uppträdande i spetsen för sitt
triumferande parti ändtligen skulle förmå tsaren att åsidosätta alla
biplaner och genom så väl Ukraina som Littauen skicka sina härar
till ett angrepp i ryggen mot svenskarne, som när som helst kunde
väntas inbryta i Saxen. Patkul arbetade i Ryssland för samma syfte,
men i en äfven mot August fientlig riktning.
Under tiden fullbordades i Warschau de båda magnatpartiernas
sammanslutning mot Sverige. Kardinalen, som misströstade om att
kunna spela en själfständig roll med den lilla anhängarflock han
där samlat omkring sig, grep med begärlighet det tillfälle, som
erbjöds honom, att rädda skenet genom att tala i republikens namn
utan fruktan för protester från Augusts vänner. Karl öfverraskades
på sin marsch mot Thorn af en skrifvelse från honom, hvari det
hette, att de båda mötena i Marienburg och Warschau i själfva
verket voro ense om att arbeta för republikens fred, men att det
omöjligen kunde komma i fråga att kränka republikens frihet och lagar
genom den en gång valde konungens afsättning. Om några
inskränkningar i Augusts makt att framdeles bryta freden, hvarom
kardinalen så ofta muntligen utbredt sig, yttrades ej ett enda ord i detta
bref. För underhandlingarnas öppnande räknade han emellertid på
understöd äfven från de allierade makternas diplomater, som ej
bekymrade sig om annat än att med alla tillgängliga medel hämma
den svenska framryckningen till Tysklands gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
