- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
191

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträcka sina eröfringar till Lifland, och den baltiska adelns lidna
oförrätter betecknades såsom den rättmätiga orsaken till Augusts
fredsbrott. För öfrigt uppfordrades polackarne att endräktigt
understödja sin konung i den fosterländska saken och motsätta sig den
oerhörda detronisationsplanen, som upprörde hela kristenheten. På
hans ord kunde de tryggt lita, enär tsaren erbjöde sin fulla garanti
jämte andre potentater, om hvilkas väpnade bistånd han äfven vore
försäkrad, om blott upprorsmakarne i Polen hölles i styr af
konungens trogne undersåtar.

Karl XII utfärdade likaledes ett manifest, som åter vidlyftigt
skildrade konung Augusts trolöshet emot honom själf och republiken,
varnade polackarne emot tsarens afsikter att under sken af vänskap
utsträcka sina gränser i Littauen och Ukraina, men icke nämnde ett
ord om detronisationen såsom oeftergifligt villkor för fredens
afslutning. Han vederlade blott än en gång de framkastade
beskyllningarna, att han kränkt ett afslutadt stillestånd, och att han icke ville
inlåta sig i underhandlingar. Han försäkrade, att han icke ämnade
tillegna sig någon del af Polen, hvadan det vore bättre att i godo
uppgöra tvisten med honom såsom en god vän och granne än att,
till men äfven för republikens framtida frihet, i dess namn stadfästa
det olagligen och hemligen ingångna förbundet med arffienden
Ryssland och förklara Sverige krig.

Riksdagen öppnades den 19 juni, medan Rödrysslands åter för
August vunna adelsuppbåd samlades några mil från Lublin. Emot
vanan aflupo de första formaliteterna mycket raskt. Augusts och
littauernas afgjorda öfvervikt röjde sig däri, att redan samma dag
underfältherren Wisniowiecki enhälligt valdes till adelsmarskalk.
Konungen framlade genast sin proposition, som uteslutande handlade
om nödvändigheten att välja emellan antingen det svenska eller det
ryska förbundet. I åtskilliga skarpt tillspetsade punkter utvecklades
skälen för och emot bägge alternativen, men så, att de ryska
anbuden framstodo i gynnsammaste dager. Mest vädjades det till
polackarnes inrotade obenägenhet för egna krigiska ansträngningar och
omkostnader. Det framhölls, att ett krig i förening med svenskarne
mot Ryssland måste blifva synnerligen långvarigt och föras till en
början inom republikens egna provinser, under det att tsaren utom
Polen kämpade för både dess och sin egen sak och bistode
republiken äfven med penningar. Om planen att insläppa ryska trupper
i Polen talades försiktigtvis ingenting. Däremot skildrades den
svenske konungen såsom en eröfrare, som ämnade sekularisera kyrkans
egendomar och reducera adelns gods till kronan. Därför manade
så väl den katolska kyrkans som rikets ära och välfärd till att
föredraga vänskapen med moskoviten, så mycket mer som det redan
visat sig, att Sverige emot två förbundna makter, såsom förut emot
Brandenburg och Danmark, knappast kunde ensamt uthärda ett enda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free