- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
216

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redo till ett fälttåg vester om Dnepr för att bistå August emot de
polske herrar, som affölle från honom. De diplomatiska
förberedelserna sköttes af Patkul, som i september anlände till Warschau och
med lif och lust kastade sig in i de skiftande intrigerna vid den
hårdt ansatte konungens hof.

August var som bäst sysselsatt med att öfvertala de senatorer,
som stannat hos honom, att gifva sitt samtycke till affärdandet af
en beskickning till tsaren enligt Lublinriksdagens beslut. Han stötte
därvid på starkt motstånd, i det att till och med både biskop Zaluski
af Ermeland, som han nyligen befordrat till kanslersämbetet, och den
nye kronskattmästaren Przebendowski, som så verksamt bidragit till
hans val, fruktade att reta den tillväxande storpolska konfederationen
genom en närmare förbindelse med moskoviten. Zaluski befarade
dessutom, att konung Karl skulle utkräfva repressalier af honom
personligen i hans preussiska stift. Sjömakternas sändebud
uppmuntrade oppositionen och påyrkade, att August med det snaraste
skulle skicka sina återstående saxiska trupper till kejsarens hjälp
emot de ungerske rebellerna. I sådant fall trodde de sig kunna
försäkra honom om sitt bistånd till utverkande af en billig fred med
Sverige. Därom ville dock August icke höra talas. Han hade i
hemlighet låtit uppfånga de främmande ministrarnes depescher till det
svenska högkvarteret, och på grund däraf tydde han deras
ansträngningar för en fredlig uppgörelse såsom vittnesbörd om deras
likgiltighet för hans fortsatta herravälde i Polen. Trots alla sina
motgångar ärnade han ej släppa sina förhoppningar att kunna
återupptaga kampen mot Karl XII.

Dess begärligare grep han det tillfälle, som nu erbjöds honom
genom Patkul. Han hade knappast kunnat vänta, att tsaren skulle
vara beredd till så stora uppoffringar för hans skull, och han drog
ej i betänkande att för sin egen del afsluta en ny traktat (1 okt.),
innan underhandlingarna emellan republiken och Ryssland ens hade
kommit i gång. För Patkul åter var denna traktat först och främst
ett medel att bereda de ryska trupperna insteg i Polen och att
bidraga till dess inre söndring, som han i sina bref till tsaren
framställde såsom ännu fördelaktigare för de ryska intressena än ett
förbund med republiken. Därjämte ville han på denna
krigsskådeplats upptukta de moskovitiska skarorna till en regelbunden och
stridsduglig här efter europeiskt mönster och under europeisk
ledning. Enligt hans mening skulle sådana förmåner icke köpas för
dyrt, äfven om tsaren betalte dryga subsidier och afstode från sina
ändamålslösa härjningar i Östersjöprovinserna.

I själfva verket åtog sig tsaren vida tyngre militära och
finansiella förpliktelser än August. Han lofvade att skicka 12,000 man
hjälptrupper af sitt bästa infanteri med nödigt fältartilleri. De skulle genast
efter inryckningen öfver gränsen ställas under saxiskt öfverbefäl och
af konungen förses med skicklige officerare, som han skulle öfvertala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free