Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 147 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stycke in på 1300-talet, voro fot, skaft och knapp rnnda, skålen hade
form af halfklot. Senare blef det sed att låta foten springa ut i sex
Hikar, skaftet blef sexkantigt, knappen fiok sex utsprång, skålen vidgade
sig uppåt. På knappens sex utsprång läses ofta tfyeiuö eller maria.
Som under större delen af medeltiden endast prästerna fingo åtnjuta
nattvardens vin, gjordes skålen helt liten. När reformationen infördes
och menigheten åter skulle få del af vinet, blefvo oftast skålarna
ny-gjorda, hvarigenom de ursprungliga goda proportionerna blefvo
förryckta.

Ill. W. M.[Meyer] 258. Kalk. Misterhult, Kalmar län.

På foten af en under medeltiden tillverkad kalk saknas aldrig ett
kors eller en liten bild af den korsfäste Frälsaren, hvilket är väl
förklarligt, då nattvarden var stiftad just till firande af minnet af
Kristi lidande. Ornament eller bildliga framställningar förekommo
ofta på kalken, dock icke på skålens öfre del. Motiven till bilderna
äro vanligen tagna från historien om Kristi barndom eller hans lidande.
Dock finna vi ofta framställningar, som visa huru 31 ariadyrkan vann
allt större insteg inom kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>