- Project Runeberg -  Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt /
165

(1907) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klut om reliken. Vanligen bifogades en liten pergamentsremsa, å
hvilken helgonets namn var skrifvet.

At större reliker skaffade man större förvaringsrum, hvil ka fordom
kallades helgedomakar. De kallas äfven relil,varier eller relikgömmor.
Dessa voro af mycket växlande utseende. Ibland hade de form af ett
skrin (fig. 287), ibland af ett ciborium (fig. 288). Stundom lades
reliken i en urholkad bergkristall eller i skalet af någon ovanlig frukt
(fig. 289) eller i en i metall utförd helgonbild eller i ett kors, som
ställdes på altaret. Ibland formades
helgedomakaret efter den relik, för
hvilken det var afsedt: åt ett arm ben
gjordes karet i form af en arm (tig.

290).

Reliker förekomma icke’ endast i
kyrkorna. Enskilda personer skattade
sig lyckliga, om de kunde komma i
besittning af någon relik, åt hvilken man
gaf en så dyrbar omfattning, som
omständigheterna medgåfvo. Ofta fick
omfattningen form af ett kors.

I detta sammanhang må något
omtalas, som väl ej var i egentlig mening
en relik men ändock skattades af de
fromma mycket högt. Den pilgrim,
som öfvervar påskmässan i
Peterskyr-kan i Rom, ägde att som intyg därom
få af det stora vaxljuset ett stycke,
som var pressadt med en stämpel
försedd med bilden af Guds lamm. Som ,, ... . .

den tunna vaxskifvan var ytterst
bräcklig, måste den förses med ett omhölje, hvilket vanligen gjordes af
silfver och försågs äfven det med bilden af Guds lamm. Det hela fick
däraf namnet o,gnus Bei, d. v. s. Guds lamm (fig. 291). Sådana omtalas
i testamenten från medeltidens slut, enstaka exemplar hafva ock blifvit
bevarade.

Ringklockor.

När kristendomen blef rotfast i Sverige, hade det redan blifvit sed
i de kristna landen, att hvar kyrka skulle hafva en i tornet eller i en
stapel hängande ringklocka, med hvars ljud menigheten kallades till
gudstjänst och de viktigaste tilldragelserna i lifvet beledsagades.
Klockorna götos af malm, och mycken omsorg måste ägnas åt
gjiltningen dels för att få varaktighet, dels för att astadkomma ett godt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkykonst/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free