Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ryska faran - IV. Skälig förtröstan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baser», af »baser för maritima operationer», ända från
Stilla hafvet öfver Persiska viken till Atlanten? Just
så! Ryssland vill ut till världshafven öfverallt för
att sätta örlogsflottor i vattnet. Hvad vill det med
sina örlogsflottor? Naturligtvis föra krig och göra
eröfringar i oändlighet. Något merkantilt behof finns
ej. Något annat, i folkmedvetandet inneboende behof
kan ej uppdagas.
»Hvad angår det oss», heter det, »om Ryssland
verkligen behöfver den hägrande framtidshamnen på
Skandinaviens bekostnad?» Om förlåtelse, något litet
angår oss väl äfven det spörsmålet. Vi skola
naturligtvis försvara allt, som med rätta tillhör oss,
Ryssland eller någon annan makt må behöfva det eller ej.
Men nog blir vårt hjärta något lättare, nog gå vi
till vårt försvar med dess klarare och fastare samvete
(och det betyder ej så litet för vapnens kraft), då vi
på goda grunder veta med oss, att intet annat folk
behöfver lida men för vår snålhet om vårt fädernearf.
Hvarenda förevändning att kränka vår goda rätt
skall rifvas upp med roten. Ingenting får skänkas
efter för främmande ohemula anspråk. Tillvarataga
vi noga allting, som kan tjäna vår rättvisa sak, då
kunna vi ock se framtiden till mötes med skälig
förtröstan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
