Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striderna mellan Albrekt och Håkan. — Konung Albrekt blir
fullkomligt beroende af stormännen. 1365—1371.
De närmast följande åren fyllas af strider, underhandlingar,
våldsamheter och ränker.
Konung Håkan rustade sig till att fortsätta striden, men befann sig
dessutom i ett spändt förhållande till hansestädema, hvilket något senare
öfvergick till ett öppet krig. Konung Valdemar visar sig fortfarande föga
verksam för sin svärsons sak och gör i stället allt hvad han kan för att
vinna fördelar för Danmark. I juli 1365 öfverenskommer han med
holstei-narae, att derest de finge i sina händer Varbergs hus, skulle de lemna det
åt Danmark. Följande vår bröt Valdemars trogne bundsforvandt hertig Erik
af Sachsen in i Sverige, hvarvid norra Halland samt, inom Vestergötland, Kinds
och Marks härad intogos. Vid underrättelsen härom begifver sig hertig
Albrekt till konung Valdemar, som då uppehöll sig vid Aleholm på Låland, och
afsluter med honom, i sonens namn, en traktat (1366), enligt hvilken Danmark
skulle for evärdlig tid fa Gotland med Visby, Värend, Finveden, Elfsborgs
slott med underlydande län (dock icke Lödöse), halfva Hisingen, Kinds och
Marks härad, samt norra Halland, och lofvade Valdemar deremot att försvara
konung Albrekt i besittningen af det öfriga Sverige. Konung Magnus skulle
icke lösgifvas och med konung Håkan skulle icke fred slutas, så vida de iöke
godkände detta för Sverige nesliga och skadliga fordrag. Men icke nog
dermed: doge konung Albrekt utan manlig af komma, skulle Valdemar vara
behjelp-lig, att den svenska kronan tillfölle någon af hans bröder. Konung Valdemar
fritogs nu från skyldigheten att till hertig Albrekt utbetala de 10 000 mark
silfver som skulle vara lönen for dennes förrädiska öfverleranande af Helsingborg.
Detta fördrag blef dock aldrig forverkligadt. Kriget fortfor; Kalmar,
som nu var i mecklenburgarnes våld, belägrades af hertig Erik och konung
Håkan, fy vilken senare vid denna tid genom underhandlingar vann
Borgholms slott; den rostockske höfvidsmannen som uppgaf detta blef derfor af
sin stad kastad i fängelse och till sist aflifvad. Under vintern hvilade
fiendt-ligheterna; men vid denna tid fick konung Albrekt i sitt våld det vigtiga
slottet Axevall. Konung Magni höfding derstädes, den tyske väpnaren
Gerhard Snakenborg erhöll af konung Albrekt, till lön för de tjenster han skulle
komma att göra denne, ett jordagods, samt uppgaf sedan slottet. Konung
ftagnus förmåddes att godkänna detta, i hopp att mot fästets öfverlemnande
återfå sin frihet. Biskop Nils i Linköping och herr Karl af Tofta bevitnade
den fångne konungens bref härom.
Under åren 1367 och 1368 går det framåt för mecklenburgarne. Konung
Magnus hade i all sin tid svårt att reda sig i penningsaker samt fick höra
många och bittra klagomål öfver nya skatters påläggande. Med en annars
ovanlig offervillighet afstodo de andliga och de verldsliga frälsemännen hälften
af sina inkomster för år 1367, på det Albrekt skulle få medel till kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
