Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryta dem, kunde icke forsvara sitt land och sin krona, att han nödgades
söka än här än der hjelpare och stöd i den mot slutet af hans regering stan*
digt växande kampen, men den omständigheten, att han dukade under i
striden, är icke ett bevis att han var svagare än de andre hade varit under
enahanda förhållanden. Om i en tvekamp den ene förlorar, beror detta icke
nödvändigt derpå, att hans styrka är mindre än den allmänt menskliga, utan
bestämmes segern mången gång af motståndarens öfvermått af styrka.
Striden fördes icke allenast mellan konung Magnus och hans ovänner, utan mellan
en tidsriktning, som begynte öfverlefva sig sjelf, och en annan, som just holl
på att bilda sig med all ungdomlighetens kraft.
Genom börd, fäderneärfda åskådningssätt och genom sin plats i
samhället var konuftg Magnus kallad att föra den gamla tidens talan. Man är
derför icke berättigad att mot honom framställa anklagelsen att han icke
förstod sin tid och hennes kraf att fa något nytt. De krafter som reste sig
mot honom voro icke egentligen det nya goda, som skulle aflösa det
föråldrade, utan dess förberedelse. De yttrade sig med svek och sjelfsvåld och
måste derför af regeringens man bekämpas, och när de det oaktadt vunnit
segern, reser sig småningom mot dem den verkliga nya utvecklingen med
all reaktionens kraft. Stormansväldet, som störtar konung Magni tron,
utgör ett afbrott i den regelbundna utvecklingen, det har hufvudsakligeu en
negativ förtjenst — att hafva framkallat en ny reaktion. Det är dermed icke
sagdt, att icke äfven detta stormansvälde kunde i vissa afseenden vara nyttigt
och bära för det svenska folkets uppfostran goda frukter.
Den heliga Birgitta (f 1373).
Under hela detta tidhvarf är det allenast en personlighet, hvilken vi
kunna lära grundligt känna, den enda, för hvilken häfdatecknaren icke
be-höfver nöja sig med att anteckna enstaka handlingar, hvilkas driffjäder och
bakgrund man får gissa sig till. Denna enda, som vi åtminstone från
ståndpunkten af vårt nuvarande vetande kunna nämna som Sveriges märkligaste
personlighet under konung Magni tidhvarf, är fru Birgitta1, dotter af herr
Birger Persson till Finsta, uplandslagmannen, och maka till
nerikeslag-mannen herr Ulf Gudmarsson — således genom börd och gifte hörande till
de yppersta stormansätterna i Sverige. Hon afled i Roma 1373, tvenne år efter
det, då konung Magnus frigafs ur fängelset och lemnade Sverige, och det är
derför på sin plats att här kasta en blick tillbaka på hennes lif och verksamhet,
som fick betydelse icke blott för fosterlandet, utan för hela det kristna
Europa. Under det konung Magnus genom nöd och svårighet drefe derhän, att
han ville återskänka de oprivilegierade deras politiska rättigheter, och sålunda
räcker handen åt Engelbrekt och alla följande den nya tidsriktningens
förkämpar, är fru Birgitta genom sin innerliga fromhet, sitt tankedjup och sin
1 Om fru Birgittas tidigare lif se första delen af detta verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
