Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt Albrekt, vände äfven herr Knut åter till Sverige, hvarefter han och
hans hustru, liksom de öfriga fränderne, omhuldade det nya klostret, i hvilket
deras dotter Ingegerd ingick som nunna år 1375. Icke allenast religiöst nit,
utan redan politisk klokhet fordrade, att konung Albrekt understödde den
nya ur den svenska aristokratiens sköte utgångna stiftelsen. Också påbjöd
konung Albrekt år 1367, att hvaije person i Sveriges rike skulle årligen
af-gifva en penning som hjelp till klosterbygnaden. Det synes dock, som om
beredvilligheten att erlägga denna penning icke varit synnerligen stor hos
folket, hvilket i öfrigt vid denna tid var mycket nedtyngdt af skatter. År
1381 funno sig den svenska kyrkans prelater nödsakade att förnya
föreskriften om denna s. k. jungfru Marias penning och tillförsäkrade hvar
gif-vare fyrtio dagars aflat.
Fru Birgittas orden eller som den fullständigt kallades »den helige
frälsarens orden efter den helige Augustini regel* skulle, enligt de afpåfven
faststälda reglerna, bestå af 60 systrar, samt dessutom af tretton prester,
livilka skulle påminna om de tretton apostlarne (Paulus inräknad), fyra
mäss-djeknar, som skulle påminna om de fyra latinska kyrkofaderne Ambrosius,
Augustinus, Gregorius och Hieronymus, samt åtta lekjmin, som skulle
sysel-sätta sig med hvaijehanda arbeten till klosterfolkets behof. Systrarna,
mäss-djeknarne och de åtta lekmannabröderne skulle genom sitt antal påminna
om Kristi 72 lärjungar. Bland systrarna valdes en abbedissa och bland
klerk-bröderne en prior, sedermera kallad generalkonfessor, hvilken dock var den
förra underordnad.
En qvinna, som ville intagas i orden, ékulle vara fylda 18 år1 och måste
efter sin anmälan vänta ett år, på det hon skulle få tillfälle att pröfva
fastheten af sin kallelse. Invigningen försiggick med mycken högtidlighet och
utfördes af linköpingsbiskopen. Denne mötte den blifvande system vid
kyrko-dörren och sporde henne, först om hon icke genom några kyrkans band var
hindrad att ingå i klostret, d. v. s. genom äktenskapslöfte eller bannlysning,
och sedan om hon drefs att söka inträde genom verldens motgång, blygd
eller stor skuld, hvarpå hon genmälde, att det var brinnande kärlek till Gud
som dref henne och att hon så mycket i hennes makt stod hade betalat all
sin gäld. Hon släptes derefter in, och bars framför henne en röd fana, på
hvars ena sida var målad Kristi pinade lekamen, på den andra jungfru Maria.
Hon vigdes derefter till klostersyster med böner, med påsättande af en
finger-ring af guld, med iklädande af den i stadgarna föreskrifna drägten samt med
begående af den heliga nattvarden. Derefter öppnades dörren till
systerklostret och den nyvigda öfverlemnades åt abbedissan.
Drägten bestod, såsom ordensregeln föreskref och fig. 87 antyder, af
följande plagg: en hvit kjortel, som helt och hållet skyldes af en grå, hvilken
fasthöll8 kring lifvet af ett svart läderbälte; ett scapulare, ett grått, smalt
tygstycke, som hängde ned framför den gråa kjorteln och bältet; en gra
1 Härifrän mcdgåfvos dock undantag» likaom man i annat afvek frän kloatcrreglerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
