- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
102

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var genom att inlösa en mängd pantlän, som Bo Jonsson fick ett så
stort herravälde i landet och ett mycket större rike att styra öfver än hvad
konungen sjelf hade.

Till all lycka gick mecklenburgarnes försök, under konung Erik
Magnussons dagar, att till Sverige öfverflytta den utländska seden af ärftliga län
om intet. Dock kunde tydligen äfven pantlänen blifva af lång varaktighet,
ju större konungens oförmåga blef att återvinna dem genom den verkliga
eller föregifna skuldsummans erläggande.

Vanligen utgjordes länets medelpunkt af ett fäste eller, som det denna
tid hette, ett hus, hvilket hade en efter omständigheterna stark eller svag

92. Rumlaborgs fiistc i uarhcten af Jönköping (vid slutet af 1600-tnlct).

besättning, bestående af väpnare med deras män och skyttar. Under de
oroliga tiderna hade fästenas antal betydligt ökats; huru många de voro, kunna
yi se af kartan fig. 100. De anlades vanligen invid vigtiga städer eller
utmed de stora stråkvägarna, i det senare fallet gemenligen på någon höjd
oragifven af vatten eller åtminstone sank mark (fig. 90), ibland ett stycke
från vägen, dock ej längre bort än att man kunde med lätthet oroa en fiende,
som tågade vägen fram, eller falla honom i ryggen. Fästena voro i allmänhet
icke stora. Hufvudbygnaden plägade vara ett fyrkantigt torn med tjocka
murar och flere våningar, med små fönster och öfverst en krans af tinnar —
ungefär som Helsingborgs kärna (fig. 26 och 27) och kärnan i Stockholm,
hvilken äfven bar namnet Tre kronor. För tjenare, husdjur o. 8. v. hade
man nödiga uthus, hvilka om fästet var mera betydande utgjorde en så kallad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free