Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort sjukhus och ett helgeandshus; hela staden lemnades år 1419 af konung
Erik som pant åt en svensk ädling for ett lån af 3000 mark silfver. På en
holme vid inloppet till Slätbaken och således till skydd för Söderköping låg
Stegeborg (Stäkeborg), som af drottning Margareta inlöstes från en tysk
fogde. Längre ut, på landet mellan vikarna, låg det befästa Rönö, som
genom drottning Margaretas testamente åter tillföll linköpingsbiskopame.
Många af Sveriges förnämligaste* ätter hade i Östergötland sin
fosterbygd och egde der ännu sina hufvudgods. Vid Borens södra strand ligger
Ulfasa (Ulfasa), som tillhörde den heliga Birgitta och hennes ättlingar och
sedermera öfvergick till herr Erengisle Nilsson af den så kallade hammarstadsatten
(natt och dag på längden). Vid vestra stranden af Roxen låg Vreta kloster
för nunnor af cistercienserorden; vid sjöns östligaste spets hade
linköpingsbiskopame en beföst gård, Munkebod a. Sydvest från Linköping låg fästet
Svaneholm. På Näsby, nära Stångåns mynning i Roxen, bodde åtminstone
tidtals herr Knut Uddsson (af vinstorpaätten), häradshöfding i det
kringliggande Åkerbo (Åkerbo) härad. På andra sidan Linköping, åt sydost, låg
Askaby nunnekloster, hvilket år 1378 hade blifvit ödelagdt af en vådeld;
längre bort, vid sjön Teden ungefär vid gränsen mellan slättbygden och den
hög-ländare trakten, Ekhult, hvarest herr Sten Bosson (natt och dag) bodde. Än
längre bort, vid vägen till Tjust, låg Åtvidabergs (Ätvedabergs) koppargrufva,
som åtnjöt samma privilegier som Kopparberget i Dalarna. Mindre gynnade
af regeringen voro jernhyttorna på Hellestadaberg, i nordvest från Glan.
Norrköping (Norrköpung) var under medeltiden icke af någon
synnerlig betydenhet. Till dess stadskyrka hade Askaby kloster patronatsrätt.
Helt nära staden, i Motala elf, låg Ringstadaholm. Godset tillhörde Bo
Jonssons arfvingar, och hans testamentarie, den heliga Birgittas son herr Birger
Ulfsson, riddare af den heliga grafven, afled der år 1391. Godset med dess
fasta hus indrogs kort derefter till kronan. Från Norrköping gick väg till
Södermanland öfver den illa beryktade Kolmorden. De vägfarande kunde
vid sjelfva landskapsgränsen få hvila och, om så behöfdes, skydd i Krokeks
kloster, tillhörigt bröder af johanniterorden.
Det af skogiga bergshöjder omslutna Värend intog i allmänhet en ganska
afsöndrad ställning. Någon stad fans der icke, innan Vexiö (Växiö) år 1342
erhöll privilegier; jemte den ej synnerligen stora domkyrkan fiinnos der ett
gråbrödrakloster och ett helgeandshus. Biskoparne hade i närheten ett gods,
Kronoberg, hvilket under loppet af 1400-talet befästes. Gods funnos här
tillhörande ätterna Hjärne (en gren af båtslägten), Natt och dag, Bjelke,
Trolle m. fl. Trollarne bodde på Bergqvara (Biergqvara, i vexiötrakten),
hvarest mot slutet af 1400-talet uppfördes ett högt och fast stenhus, af hvilket
ruiner ännu qvarstå. I södra delen låg troligen Danaborg, ett af danskame
uppbygdt täste, sedan kalladt Danasorg.
Norr om Värend låg Njndung (Niudung), omfattande den högsta delen
af Småland, kring Lagans källor och öfre loppet af Ämmån. I den östra delen,
i det fasta stenhuset på Hultaboda ö, bodde Erengisle Sunesson jarl. I midten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
