Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114. Tarse (sliold).
Stockholm, väpnare med sina tjenare och skyttar jemte sten- och lodbössor
(fig. 111, 112), krut och bly till kulor. Väpnarens utrustning bestod af
stål-hufva på hufvudet, stålplåtsbeklädnad på bröstet
(plate), armbeklädnad af kokt läder och på
armens utsida en stålhylsa, benskydd likaledes af
stål (fig. 113) och en fyrkantig, i öfre högra
hörnet utskuren sköld (tarse, fig. 114).
Skyt-tarne hade ringbrynja med stålplåt for bröstet,
jernhatt, handskar klädda med jernbleck och
tarse (fig. 115). Väpnarne buro, när de icke hade
på sig stridsrustning, en kort rock och en kugel
(fig. 117) med lång spets, samt åtsittande
benkläder, på högra sidan svarta, på den venstra
bruna (fig. 116). Skyttarne hade jackor af
par-kum samt kugel. Hvarje skytt var skyldig att
medföra tre armborst (fig. 118) af olika storlek;
månget af dem bragtes måhända nu åter till
tillverkningsorten, ty Stockholms armborst voro
vida kända.
De meckleuburgska riddare, som å konung
Albrekts vägnar innehade Stockholms slott, gjorde
ingen svårighet att upplåta det åt hansans två
höfdingar, hvilka icke utan oro tillträdde sitt
ansvarsfulla värf. Den fastaste delen af
fästet var ett stort torn; utom detta fans en
så kallad förborg, som icke var synnerligen väl
underhållen och inom hvilken dessutom sedan
någon tid flere privathus stodo. En stor bössa
(kanon), som mecklenburgarne hade, inlöstes af
den nya besättningen, som befarade, att den
annars kunde komma att riktas mot slottet. Inom
staden kunde de krigsmän som hörde till
besättningen icke räkna på mycket tillmötesgående.
Äfven det till uppehället nödvändigaste hade de
svårt att få; de fingo icke ens tillträde till
stadens eller de enskildes många qvarnar i
Norrström och Söderström, utan måste, då det icke
kunde komma i fråga att uppbygga en ny till
slottets behof, nöja sig med handqvarnar. Tid
efter annan måste de från hemmet förskrifva
hvarjehanda varor, såsom säd, malt, humle, trattar
och öskar till ölbrygden, vin, som denna tid ännu
odlades i det preussiska landet, salt fisk, ättika, bomolja och mandelolja,
rödlök och hvitlök, persiljrötter, äplen, päron och rofvor. De bådo att man skulle
115.
Bågskytt. Efter franskt
original.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
