Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade vidtagit under de senaste 33 åren, ströks ett streck, och skulle man
återgå till de förhållanden, som rådde i landet vid den tid, då örliget
begyn-tes mellan konung Magnus och rikets män i Sverige, med andra ord det år,
då konung Albrekt först inkom i Sverige. All den skattejord som fogdar
och andra embetsmän under denna tid dragit undan kronan skulle utan all
lösen återgå till henne. Alla köp af skattejord, genom hvilka kronan blifvit
lidande, skulle likaledes återgå, i de fall då svek förekommit eller jorden
kommit i händerna på utländska fogdar till och med utan återgifvande af
köpeskillingen. Alla som sedan år 1363 blifvit frälsemän skulle bevisa sin
rätt dertill och, om denna befans underhaltig och icke nåd mellankom, åter
gå nnder skatt; ingen fick i öfrigt genom russtjenst frälsa mer än sin egen
gård, i enlighet med lagens stadganden. Ingen fogde fick pålägga skatter
utan konungens och drottningens skriftliga befallning. Alla under
ofrids-tider uppbygda fästen skulle nedrifvas, derest icke konungen och
drottningen önskade deras bibehållande. Kopparberget skulle, med undantag af en
mindre del som tillhörde biskopen af Vesterås, tillfalla kronan. Fru
Margareta skulle for egen del innehafva, med all kunglig rätt, Östergötland,
Rumla-borgs län med Jönköping, Vestergötland, Dal och Vermland med alla fästen,
slott och städer, Vesterås slott och stad samt Norrbo härad, Dalarna samt
dessutom koppar- och jernbergen. Några herrar och väpnare, bland dem herr
Abraham Brodersson och herr Nils Svarte Skåning, skulle få behålla sina
län (Värend, Finveden, Mark m. m.). De 10 000 mark silfver, som förut
tillförsäkrats drottningen, skulle få afräknas på inkomsterna af det
ofvan-nämda området och fingo af drottningen användas efter godtfinnande, till
gåfvor åt kloster och kyrkor, åt vänner och tjenare.
Vid samma tillfälle framträdde fru Margareta infor konungen och alla
de församlade och förklarade, att om hon vore någon af de närvarande eller
någon annan i Sveriges rike något skyldig eller pligtig, ville hon gerna
ut-gifva och betala hvad rådet funne skäligt och rätt. Som ingen hade något
att krafva och de närvarande tvärt om visste, att hon gjort alla till nöjes,
förklarade de henne qvitt och utan sak, ja, tackade henne för allt hvad hon
gjort. Fru Margareta afgaf dessutom den förklaringen, icke för första
gången, att hvarken hon eller konung Erik ansåg sig skyldig att fullgöra hvad
konung Albrekt tillförne utlofvat, af hvad slag det vara må, derest de icke
ville göra det af synnerlig nåd och god vilja mot dem som gjorde sig
för-tjenta deraf.
Alltså en fullständig frikallelse från ansvar åt drottning Margareta och
ett fullständigt öfverkorsande af allt det som hade skett under konung Al-
brekt« regeringstid. Stormännen, som hade satt honom på tronen och
sedan dess gjort honom makten stridig, stormännen, som under den föregående
tiden hade låtit tygellösheten råda och sjelfviskt sökt sin egen vinning, voro
nu helt fridfardiga och läto sig nöjas med, att deras makt gjordes till intet.
Genom Nyköpings mötes beslut jordfäste de sjelfve sina sträfvanden att
upprätta ett stormansvälde. Man kan med skäl undra på detta omslag i deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
