Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så mycket är fullkomligt visst, att icke bade man under drottning
Margaretas tid anledning att med saknad se tillbaka till den tyska tiden
under konung Albrekt med dess öfvervåld och godtycke.
Förhållandet till utländska makter 1389—1412.
Preussiska ordeu och Gotland. — Den falske Olaf. — Fejden på Gotland. Gotland öfverlemnas 1408
åt konung Erik. — Kriget med holsteinskn grefvarue. — Abraham Broderssons afrättnlng. — Underhandlingar
med holsteinarne. — Drottning Margaretas dtfd 1412.
Den rol, som hansestäderna spelade, när konungadömet öfvergick från
Albrekt till Margareta, är redan omnämd och behöfver således icke här
framställas. Hur vigtiga man fortfarande ansåg hansans städer vara, synes bäst
deraf, att man i fråga om tronföljden i Danmark efter konung Valdemars
död infordrade städernas yttrande. De beherskade fortfarande sjöhandeln och
hade icke uppgifvit sina anspråk på privilegier, hvilka dock numera, då Skåne
åter tillfallit Danmark,
mindre ofta utkräfdes af
Sveriges konung.
Af en mera betänklig
art var förhållandet till den
preussiska orden.
Vi hafva redan sett, att
ordens högmästare Konrad
von Jungingen i april 1398
satte sig i besittning af
Gotland, hvarigenom en ända
gjordes på det derifrån utgående sjöröfveriet. Denna högmästarens
opåräk-nade mellankomst var helt oangenäm så väl för Albrekt som för Margareta.
Den forre uppsökte hösten samma år högmästaren i Danzig och fordrade öns
utlemnande, men erhöll till svar ett nej, alldenstund utlemnaudet skulle
betyda detsamma som ett återställande af sjöröfveriet. Återkommen hem
fram-stälde konung Albrekt förslaget att lemna ön tills vidare i ordens händer,
om han finge ett lån på 10 000 nobler (fig. 124). Högmästaren svarade, att
de tio tusen noblerna skulle han få, men måste han också förbinda sig, for
att en gång återfå ön, att dessutom betala såsom ersättning för de utgifter,
som sjöröfvarnes bekämpande vållat orden, en summa af 20 000 nobler, och
fordrade orden, som icke synes hafva haft full tillit till konung Albrekt, att
hans öfverlåtelsebref skulle beseglas af hans fränder och af de inom hans
land liggande städerna. Å andra sidan synes konung Albrekt icke hafva
varit hågad att binda sig med allt för många och deijemte mera fjerran
1 Edward[us] dei gr[aci]a rex Angl[ie] d[omi]n[u]s Hib[ernie] et Aq[ui]t[anie] —
lhefsus] avtera transiens per medivm illorv[m] ibat (Edward [III] af Guds nåd konung af
England, herre öfrer Irland och Aqnitania; — men Jesus gående midt ibland dem gick). En
rosenobel rar i värde lika god som %6 mark silfver (jfr s. 105).
124. Eugelsk (rosc)nobcl \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
