Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lunda inflöto, skulle öfverlemnas till påfven, andra hälften skulle användas för
klosterbygnaden. Tilloppet blef stort. Tretio biktfader voro, i enlighet med
påfvens bud, tillsatta, men de befunnos otillräckliga, och folket tillströmmade
så länge, att man sjelfrådigt sträckte ut aflatstiden utöfver de tretio dagarna,
hvilket allt af påfven, på drottning Margaretas förbön, godkändes.
Af de gåfvomedel, som skulle stanna i klostret, hade detta likväl icke
mycket godt. Abbedissan Ingegerd visade sig ytterst egenrådig och liknöjd för
dess bästa. Penningkistan, som var förseglad med tre prelaters sigill, bröt
hon upp och använde efter eget behag de deri förvarade penningarna. Med
tillhjelp af en munk, som hon höll gömd i systraklostret och som hon sedan
nämde till sitt ombud hos påfven, företog hon hvaijehanda ofog med klostrets
132. Mariagcrs klosterkyrka i Jylland.
handlingar — att förtiga andra godtyckligheter. Detta upptäcktes
småningom och ett missnöje uppkom, som slutligen öfvergick till uppror, och inan
vände sig till den närmaste domaren, biskop Knut i Linköping, hvilken
likväl öppet tog abbedissans parti. När detta icke hjelpte, utan klosterfolket
afsatte fru Ingegerd, glömde biskopen till den grad sina skyldigheter, att han
uppmanade »tyranniska personer» att göra intrång på klostrets egendom och
underhafvande, liksom han sjelf beröfvade klostret förmåner. Man vädjade
till påfven, fru Ingegerd förklarades afsatt, men vi finna icke, att biskop Knut
fick någon tillrättavisning, och han fortfor allt framgent att i kraft af sitt
embete hafva tillsyn öfver klostret.
Vadstena kloster stod i lifliga förbindelser med Italien; huset, i hvilket
fru Birgitta hade bott, hade genom gåfva tillfallit klostret och begagnades
som bostad af klosterfolket som kom till den heliga staden. Resorna voro
Sreriyet historia. II. H
vjOO^ 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
