- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
180

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144.

man hade ännu icke i vårt land förlorat den benägenhet, som Snorre
Stur-lasson tillerkänner forntidens svenskar, att för olyckorna i landet skjuta
skulden på konungen. Sällan hade man för öfrigt varit dertill så berättigad
som nu.

Med den ekonomiska ställningen är frågan om landets mynt på det
närmaste förenad. Konung Erik slog såsom Albrekt örtugar eller hvita
penningar (fig. 144—148) och deijemte helt visst brakteater, ehuru det är svårt
att med säkerhet bestämma hvilka af de senare tillhöra hans tid. Men han
försökte en tid att införa ett sämre mynt, bestående nästan uteslutande af
koppar, och befalde, att man skulle till myntmästarne aflemna det silfvermynt

man hade i utbyte mot det nya kopparmyntet,
hvilket skulle gälla lika mycket som
silfverör-tugarna. Följderna af det dåliga myntet och
dess tvångskurs visade sig snart. Om det redan
tidigare, under krigstiderna, hade varit svårt
att få köpa från utlandet det nödvändiga, så
blef det nu nästan omöjligt. De utländska
köpmännen ville icke veta af annat än ett
direkt varubyte. Till sist, när drottning
Filippa under konungens jerusalemsfärd förde
riksstyrelsen, vidtog hon nya anordningar med
afseende på uiyntet och afslöt med Liibeck och
andra hansestäder en öfverenskommelse, enligt
hvilken i Danmark skulle präglas mynt, som
vore godt och derjemte st ode i ett bestämdt
värdeförhållande till det hanseatiska myntet.
Liknande anordningar vidtog drottningen efter
konungens återkomst och å hans vägnar i
Sverige, hvarest rådet synes hafva gjort
framställning derom. Granskar man en större
samling af konung Eriks örtugsmynt, märker man
visserligen icke af deras utseende den starka
kopparhalten, ty ytan visar sig nästan alltid
silfverglänsande, men de äro mindre än konung
Albrekts örtugar, och att deras halt är ringa, finner man lätt af prisuppgifterna
i tidens handlingar. Under konung Albrekts tid räknades (jfr s. 105) 6 mark
penningar svara mot en mark lödigt silfver. År 1414 var det 81/2 mark
penningar, åren 1430 och 1431 var det tjugu mark penningar som motsvarade
den lödiga marken. Någon verklig förbättring synes således icke hafva
in-trädt i följd af drottning Filippas reformförsök.

Myntförhållandena blefvo under konung Eriks tid vigtigare, än de hade * S

1 Fig. 144. Ericvs rex — Moneta Stochol m[ensis]; fig. 145. Ericvs rex D[anie]
S[uecic] N[orvegie] — Moneta Stocholm[cu9is]; fig. 146. Ericvs D S N rex — Moneta

146.

Konung Eriks stoekholrnsörtugar1.

S toch ol j in e n si sl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free