Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dotter var gift med herr Nils Erengislesson af den i Södermanland betydande
hammarstadsätten (.jfr fig. 101), och fru Ermegords broder Fikke Btilow hade
fiere döttrar, af hvilka en blef abbedissa i Vadstena, en annan var nunna
der, en tredje var gift med Engelbrekts mördare, Måns Bengtsson (natt och
dag). En syster till fru Ermegard ärfde den urgamla blåättens gods Aspnäs
i Östergötland. En tysk herr Johan Molteke blef gift med den heliga
Birgittas sonhustru fru Karin Glysingsdotter och blef svärfader till herr Kristiern
Nilsson (vase), som sedermera gifte sig med Margareta, dotter af holsteinaren
herr Erik Krummedike, hvars andra dotter Agneta var gift med herr Sten
Turesson (bjelke). Sjöröfvaren herr Arend Styke, som af konung Erik gjordes
till höfding på Nyköpings hus, gifte sig in i den svenska slägt, som förde
en lilja i vapnet, och blef genom en dotter beslägtad med den gamla,
ansenliga ätt, hvars sköldemärke var en tillbakaseende ulf (jfr fig. 18); herr Otte
Peccatel gifte sig med en Natt och dag; herr Kort Nipertz hade en svensk
maka af ätten med ett lejonansigte i skölden o. s. v. Redan den
omständigheten, att de tyska ädlingame med sådan ifver omhuldade Vadstena kloster,
visar, huru de hade gemensamma intressen med de svenska stormännen.
För konung Erik var det af vigt att gifva rikets slott åt sina landsmän,
alldenstund han fann dem villigare att lofva lydnad äfven åt hans irände
Bogislav. Han behöfde ej heller hos främlingarne befara något klemigt
und-seende för folkets nöd. Fogdarne, öfver hvilka* icke hölls någon närmare
uppsigt, uttogo hvad konungen tillkom och förstodo äfven att göra vinst för
egen räkning, genom utpressningar, genom inköp af jordagods, som
utarmade egare måste afyttra, genom att, tack vare sina goda
penningtillgångar, göra stora uppköp om vintern och tidigt om våren utföra sina varor,
köpmännen till forfång.
Klagomål började spörjas, i synnerhet i Norge och i Sverige, ty dessa
tvenne riken voro under konung Eriks tid tillbakasatta för Danmark. En
Herman Molteke fick under konung Eriks tid det norska området
Borge-syssel (Smålenene) i förlämng. Han red hem till böndeme med följe, gästade
hos dem med öfvervåld, tog med sig hvem han ville och drog ej bort, förr än
det lyste honom. Han fångade folk utan lag och dom, förde dem ut ur
länet och tog deras gods. En qvinna satt i hans jem från sommarn, till
dess hon i november födde ett barn. En karl vardt så slagen, att han aldrig
blef återstäld, till och med en prest hemsökte han med vapen och tog hann
gods. År 1424 reste sig bönderne i länet. »Vi fattiga män, sade de sedan,
räddes, att han skulle göra på samma sätt med flere, hvadan vi samlade oss
och körde honom ur länet.» De bådo konungen om en ny fogde, men
Herman kom åter. Följande år klagade bönderne än en gång för konungen,
men det halp lika litet.
Herman Molteke hade en like i Jösse Eriksson, som sedan år 1413 var
fogde på Vesterås hus med större delen af Vestmanland, bergslagen och
Dalarna som län. Han var dansk väpnare och hade ingått ett förmånligt gifte
med Birgitta, dotter till den högbördige norrmannen Ulf Jonsson (ros), som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
