- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
192

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S

C?

I I’1

å

IIM



151. Korstolsgafvel från
Yester&a, med Jösse
Erikssons vapen.

under drottning Margaretas tid hade flyttat öfver till
Sverige och bosatt sig på Ervalla gård i vestligaste
Vestmani and. Jösse Eriksson var, liksom hans herre och
konung, mån om gudstjensten och vinnläde sig om att
pryda domkyrkan i Vesterås. På gafvelstycket af en
korbänk, som ännu efter förloppet af ungefär 450 år är
bevarad t, ser man å ena sidan (fig. 151) hans
vapensköld med en rankprydd bjelke och med en krona på
hjelmen, hvilket senare synes vitna om mer än vanligt
öfvermod, ty den tiden tillkom det allenast medlemmar
af den kungliga familjen att med en krona pryda
hjel-mar och vapenbilder. På den andra sidan ser man
fogden sjelf knäböja för jungfru Maria. Han bär (fig. 15*2)
den korta jackan, som mot slutet af det föregående
århundradet hade kommit på modet, och har om midjan
ett bälte, från hvilket nedhänga kedjor med bjellror.
Armarna äro på undersidan förlängda, så att de nästan
släpa mot marken, och utskurna i uddar. En
guldkedja, hvilken bildhuggaren förgätit att gifva
vederbörlig finhet, när han afbildade fogden i minskad skala,
häuger om halsen och uppbär likaledes några bjellror.
Således se vi här för oss en man, som har tillegnat sig
det skick som utmärkte tidens mest belefvade kretsar
och som derjemte är angelägen om utöfvande af
fromhetsverk. För det senare talar äfven hans frikostighet
mot Vadstena kloster, hvilken förskaffat honom ett blidt
omdöme i dess minnesbok.

Men tidhvarfvets krönikor innehålla om mannen
omdömen, som ingalunda äro så blida; de vitna, att
han hade helt andra karaktersdrag jemte begäret efter ett
höfviskt skick och praktfullt uppträdande samt nitälskan
för kyrkan, de tala om honom som en man, den der
utmärkte sig genom snikenhet och ytterlig grymhet.
Hvad andra krönikor och urkunder förtälja om fogdarne
i allmänhet, det berättar rimkrönikan särskildt om Jösse
Eriksson, den värste af dem alla:

De fattiga bönder i Dalarna bo,
deras fogde gjorde dem mycken oro,
han lät dem så svåra plåga
och skattade dem af mest hvad de ega.

Han lät de bönder i rök upphänga,
så svåra lät han dem tränga;
deras qvinnor lät han dermed plåga,
de spändes för hölass, dem skulle de draga,
dem gjordes dermed så stor nöd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free