Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af bebudelsen ocb hudflängningen (fig. 155), om vi jemfora denna med den
i rika södra portalen, som kom till ett århundrade tidigare. Trots den rika
verksamheten inom konstens område vid denna tid, måste vi erkänna, att
konsten icke befann sig på sin höjdpunkt.
Linköpingsbiskoparne ville icke stå efter erkebiskoparne. Vid slutet af
loOO- och början af 1400-talet arbetades i den östgötska stiftsstaden på den
åt upostlarne Petrus och Paulus helgade domkyrkan. Men hon blef icke nu
: falll)ordad. Det ursprungliga koret blef först mot 1400-talets slut utbytt mot
en stor, hög och ädel bygnad i gotisk stil. Bygnadsverksamheten under nu
ifrågavarande tidskifte torde hafva galt fullbordandet af kyrkans vestra ända,
der spetsbågarna aflösa den äldre delens rundbågar, men der man ändock
sökt att i någon mån lämpa den nya tidens former efter den äldres
förebilder (fig. 156). Man märker äfven
utvändigt, särskildt genom att gifva akt
pä, hur stafverket i fönstren skiftar
gestalt och utvecklar sig, att man bygt
ganska länge, innan kyrkan
fullbordades (fig. 157). Det som på denna bild
vanpryder henne, tornet, är af en långt
senare tid tillagdt. Den gamla kyrkan,
sådan hon var år 1434, hade i vester
inga torn — såsom en biskopskyrka skulle
hon haft två — men i stället en rikt
utstyrd fasad med ett stort rosettfönster
öfver portalen (fig. 158).
Vi hafva redan egnat vår
uppmärksamhet åt koret i
visbyfranciska-nernes åt den heliga Katarina af
Alexan-dreia helgade kyrka. Koret (fig. 70)
byg-des, enligt anteckningar i klostrets
minnesbok, under åren 1376—1388.
Kyrkans skepp fullbordades icke förr än år
1412. Efter att i århundraden hafva varit, utan skydd, utsatt för
elementens anfall, tidtals äfven för menniskors våldsamhet, qvarstår hon nu som eu
ruin, hvars enkla pelare och smärta, djerfva bågar med skäl aflocka en sen
efterverld en gärd af aktning åt 1400-talets gråbröders förmåga och smak i
bygnadsväg (fig. 159). Af de egentliga klosterbygnaderna återstår nu
allenast ett hus.
160. Den helige Görans strid med draken.
Väggmålning i Osnio kyrka i Södermauland
från år 1434.
Det är mindre lätt att gifva prof på bildhuggarnes och raålarnes
verksamhet under detta tidskifte. Om de förres arbeten lemnas oss dock några
antydningar af Jösse Erikssons bild och af hela korstolsgafveln som bar hans
vapen (fig. 151 och 152) samt den snidade ekkistan från Vadstena (fig 139);
fogdens bild förråder icke något mästerskap hos träsnidaren, men anordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
