- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
206

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af rankan med sköldarna å gafvelstyckets baksida förtjenar erkännande, liksom
äfven de enklare ornamenten på kistan. Fig. 160 visar en af de målningar
& väggarna af Ösmo kyrka i Södertörn, hvilka förmodligen gåfvo anledning
till ett år 1434 af flere biskopar utfärdadt aflatsbref for dem som med
bot-färdigt sinne besökte den nämda kyrkan. Aflatsbrefvet gafs på begäran af
lierr Nils Erengislesson, livars gods Hammarstad (nu Hammersta) ligger i
Ösmo socken, och af en annan godsegare i samma trakt.

Den rörelse som vid denna tid visar sig inom de bildande konsternas
område är allenast början af en rik utveckling, som sträcker sig genom hela
återstoden af vår medeltid och först efter det denna upphört fullt afslutas.
Inom literaturens område varsna vi under tidhvarfvet 1389—1434 icke blott

begynnelsen till en ny period, utan
vi befinna oss midt inne i en tid af
mycken literär lifaktighet —
Birgittas och hennes närmaste vänners
verksamhet faller redan fore detta
tidhvarf.

Till hennes efterföljare icke
allenast i religiöst, utan äfven i
literärt hänseende få vi räkna så väl
Sveriges erkebiskop, den högbordige
herr Birger Gregersson, hvilken,
om vi räkna det noga, hör till det
foregående skedet, alldeustund han afled
redan år 1383, men hvilken vi
likväl torde kunna hafva rätt att räkna
snarare bland fru Birgittas
efterföljare än bland hennes samtida,
all-denstund hans mannaårs verksamhet
icke begynner forr än vid den tid,
då hon lemnar Sverige. Enligt en
anteckning i registrum upsalense var
han en fint bildad och mycket
kunnig man; tidens handlingar visa, att han tidigt erhöll konung Albrekts eller
snarare de honom ledande stormännens förtroende: han varår 1365 domprost
i Upsala, konungens kansler och riksråd. Han skref, till uppbyggelseläsning
i Vadstena kloster, en teckning af heliga Birgittas lif, hvilken blifvit
utgif-ven i den stora samling af helgonlegender som fått namnet Acta sanctoruni.
Teckningen är skrifven med ett ädelt och varmt språk, författaren visar sig,
som man kunde vänta, förtrogen med kyrkans symbolik och hans arbete
öfver-flödar af rika, poetiska bilder, utan att man mer än en och annan gång kan 1

1 Sigillu[m] Birg[er]i dei gracia archiep[iscop]i vpsal en[sis]. Erkebiskop Birger
har icke brytt sig om att åt sig låta gravera ett nytt sigill, utan har användt företrädarens, sedan
han i stampen uttagit ordet Petri och i stället insatt Birg[er]i.

161. Erkebiskop Birger Gregerssons sigill1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free