Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle, enligt gammal häfd, hafva vida mera att saga rorande rikets styrelse
an marsken.
Herr Eristiern Nilsson till Björnö (i Roslagen) deltog i Nyköpings möte
år 1396, yid hvilket förhållandet mellan drottning Margareta och de svenska
stormännen närmare bestämdes och vid hvilket unionstanken uttalades, under
hänvisning till ett kommande möte (jfr ofvan s. 142 o. f.). Hans namn
förekommer bland de yngsta riddames; det är troligt, att han hade mottagit
riddar-slaget vid konung Eriks hyllning under den föregående sommam Genom sitt
första gifte bragtes han tillsammans med en af de ätter som hade gått i spetsen
for motståndet mot konung Magnus; han äktade nämligen Margareta, dotter
af tysken herr Henneke Molteke och fru Karin Glysing, som var enka efter den
heliga Birgittas son Karl till Ulfåsa, nerikeslagmannen. Herr Kristiern blef
derigenom svåger med herr Gotskalk Bengtsson af ulfslägten, och hans hustrus
halfbror, Karl Karlsson (död 1398), var lagman i Nerike. Dennes enka
Katarina Algotsdotter (Sture, tre sjöblad) blef genom ett senare gifte svärmoder till
den yngre Erengisle Nilsson till Hammersta (natt och dag på längden). Herr
Eristieras senare hustru, fru Margareta, var dotter till herr Erik Krummedike,
holsteinaren, som hade blifvit en af konung Eriks ifrigaste anhängare, och
hennes syster var gift med herr Sten Turesson (bjelke), hvilken efter hennes
död gifte sig med Karl Knutssons moder fru Margareta, dotter af herr Karl
Ul&son till Tofta (sparre). Man kan vara förvissad, att inom de grupper af
stormän, till hvilka herr Kristiern sålunda hade anslutit sig, herskade fortfarande
hågen att höja stormännens makt på bekostnad af konungens, en sträfvan
som i herrar Karl till Tofta och Karl till Ulfåsa hade räknat två af sina
främsta målsmän. Det är icke otroligt, att slägtförbindelsen med herr Erik
Krummedike gjorde den svenske ädlingen benägen att antaga hans politiska
åsigter, och att konung Erik räknade herr Kristiern till sina vänner, synes
så väl deraf, att han var angelägen att nämna honom till drotsete, som att han
i november 1434 insatte honom i den skiljedomstol af tolf riksråd från Sverige,
Norge och Danmark, som skulle döma mellan konungen och svenskame.
Vid den tid då Engelbrekt bragtes om lifvet var herr Kristiern i
Finland, der han hade ätt göra som höfding på Viborgs hus.
Karl Knutsson var en vida yngre man; han var, när han år 1435
näm-des till marsk, icke mer än 27 år gammal. Fadern hade tidigt aflidit och torde
Karl hafva uppvuxit hos styffadern, herr Sten Turesson (bjelke), herr Kristiern
Nilssons svåger. Vid arfskiftet efter modern fick Karl på sin lott det stora
godset Fogelvik i Tjust och hans rikedom ökades genom ett gifte med
Birgitta, dotter af styffaderns kusin herr Ture Stensson samt dotterdotter och
arfvinge till herr Abraham Brodersson, drottning Margaretas gunstling. Under
resor i främmande länder hade Karl Knutsson förvärfvat hvaijehanda
kunskaper och lärt känna utlandets ridderliga seder; häri torde ingen samtida
svensk hafva öfverträffat honom, och tack vare den stora förmögenheten,
kunde han tillfredsställa sin smak för prakt och sin stora frikostighet Han
vistades i böljan af år 1436 i Sverige, der han upptogs af krigiska ange-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
