Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hanseatemes berättelse om förhandlingarna i Kalmar, ur hvilken de
foregående uppgifterna äro hemtade. Den 1 september 1436 uppsattes
fördraget, genom hvilket det tillförsäkrades svenskarne, att fästena skulle lemnas
åt allenast inländska män, och skulle dessa, i fall konungen aflede, Öfverantvarda.
dem åt rådet. Således icke som konungen förr hade velat (jfr s. 183) åt
hertig Bogislav, hvarigenom denne hade fått riket i sin hand och dermed
kunnat försäkra sig om kronan. Danskar och hanseater förbundo sig att, om
fordraget brötes, uppträda mot löftesbrytaren och, om så behöfdes, tvinga honom
till eftergift. Den danske höfdingen på Kalmar hus fick genast afsked, och
fastet lemnades åt herr Bengt Stensson, fader till Engelbrekts mördare, och
hans broder herr Bo Stensson, måg till den förut omtalade herr Sven Sture
(jfr s. 237) och farfar till riksföreståndaren herr Svante Nilsson.
Allt var dock icke ännu färdigt. Konungen skulle mottaga ny hyllning
af svenskame och för sådant ändamål infinna sig vid ett nytt möte i
Söderköping den 29 september. Han seglade från Kalmar öfver till Gotland, men
nar han derifrån skulle segla till fastlandet, råkade han ut för en vild storm
som skingrade hans flotta och dref hans eget skepp tillbaka till Gotland, vid
hvars strand han med möda undgick döden i vågorna. Under de närmaste
månaderna visste man icke i Sverige, om han ännu lefde eller om han, som
ryktet förtäljde, verkligen var död.
Nytt unionsförslag 1436. — Karl Knutsson rikshöfvidsman (1436—1438).
Hötet i Söderköping 1436. - Nytt förelåg till nnionsakt - Erik Pnke afrltUs i början af 1437.
-Biikep Tema’ bref till Karl Knntsaen. — Jöaae Erikaaon balsbngges af bönderae 1436. — Underhandlingar
•di rlnker. — Jäsning inom landet. — Karl Knnteson nedlägger rikshöfridsmannaskapet, på herredagen i
Artega, mars 1438. — Erik beger sig till Gotland. — Möte i Kalmar, jnnl 1438.
Redan vid mötet i Kalmar (1436) visade det sig mycket tydligt, att det
syenska och danska rådet närmade sig till hvarandra och sökte, med förbigående
af konungen, draga regeringsmakten i sina händer, hvilket var så mycket
naturligare, som man hvarken i Danmark eller Norge var belåten med konungen*
I ett betänkande, som i Kalmar framlemnades till konungen, uppmanas hanr
bland annat, till att så regera i Danmark, att det vore godt för rådet och
öfriga inbyggare, och att riket ej skulle sta i sådan fara och förderf som det
nu stode, hvarom konungen vore väl underrättad, och han ombedes derjemte
att icke förgäta Norge, utan sända det sådana fogdar och embetsmän som
tillbörligt var, på det der måtte blifva en bättre regering, än man hörde der
vara — och denna begäran för Norge framstäldes, ehuru ingen norrman var
närvarande. I Söderköping underhandlade råden närmare med hvarandra.
Nordens tre erkebiskopar och trenne verldsliga ombud (för Sverige herr
Kri-stiern Nilsson) uppsatte der en ny unionshandling, som på det bästa visar
hvad unionens vänner den tiden ville.
Hufvudinnehållet af det nya programmet — mera blef det icke — är
följande. Hvart af de tre förenade rikena skulle behålla egen lag och rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
