Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
privilegier, friheter, god gammal sedvana och lag, och kunde konungen icke
mot folkets vilja i något af rikena infora ny lag. I hvart rike skulle konungen
hafva drotsete och marsk, som nämdes med råds råde; drotseten skulle hafva
samma makt som konungen sjelf att döma och hafva tillsyn öfver alla
domare, och skulle alla vara honom behjelpliga och hörsamma; marsken skulle,
när så behöfdes, hjelpa drotseten i hans domarevärf samt hafva ledningen af
alla krigsärenden. Vidare skulle konungen i hvart rike hafva en hofmästare,
som »regerar konungens gård», d. v. s. handhafver de finansiela
angelägenheterna, en öfverste kansler, som har rikets insegel om hand, och, till
dennes hjelpare, en gårdskansler. Konungen skulle tillbringa fyra månader
om året i hvart rike ofch då alltid hafva med sig två rådsherrar från
hvart-dera af de andra rikena. Hofmästaren skulle i hvart land vara inländsk,
men i öfrigt uppmanades konungen att taga tjenstemän från alla rikena, så
att intet blef tillbakasatt. I örlig skulle de tre rikena alltid hålla samman,
anfallskrig få icke begynnas utan alla rikenas bifall; hvart rike skulle underhålla
det manskap det sände till ett annat rike under sjelfva färden dit, men icke efter
framkomsten; alla fångar skulle
konungen utlösa. När konung behöfde väljas,
skulle i Halmstad samlas fyrtio män från
hvart rike — från Sverige erkebiskopen,
biskoparne af Linköping och Skara,
drotseten och marsken, lagmännen i Upland,
Södermanland, Östergötland och
Fin-I land, hvar lagman åtföljd af en riddare,
lagmannen af Gotland, en borgmästare
från städerna Stockholm, Visby, Åbo,
Kalmar, Söderköping och Lödöse, samt
två odalbönder från hvar lagsaga — och
skulle de välja den de funno lämpligast.
Efterlemnade död konung äkta söner,
skulle de först tillse om någon af dessa
vore lämplig. Ville de välja någon
inrikes man, skulle de taga tre lika stora
remsor och på hvar skrifva ett rikes namn och lägga dem for ett sju års
barn; man skulle sedan välja till konung en man från det land, hvars sedel
barnet hade dragit. Kunde icke de hundra tjugu förena sig, skulle de bland
sig utköra tolf valmän, fyra från hvart rike, hvilka icke finge åtskiljas,
fon-an de hade valt konung. En mängd frågor, om myntet, tullen o. s. v.,
hän-sköts till afgörande af konungen och rådet.
Man kan med skäl säga, att detta program, som i vissa fall är mycket
utförligt, går allt för lätt förbi en del vigtiga frågor, som under den
föregående tiden hört till de brinnande, såspm frågan huru vida konungen finge
ur ett land bortföra för att i ett af de andra använda dess utskylder, en
fråga, som svenskame besvarade nekande, de andra jakande. Föreskrifterna
181.
Torshälla (Torshargs) stads sigill (den
helige Olaf i en b&t).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
