Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en viss kylighet mellan de två fränderne. Marsken red derefter upp till Dalarna,
der man lofvade honom lydnad och *erlade boter för mordet på hans fogde.
Förbittringen mot konung Erik var icke längre inskränkt till Sverige.
Under det man i Norge hade åter försonat sig med konungen, bröt missnöjet
löst i Danmark. De store voro, såsom redan är berättadt, missnöjda med
hans försök att betaga riket dess rätt att välja en efterträdare, bonderue
reste sig icke så mycket mot konungen som mot de privilegierade stånden,
hvilka i följd deraf sågo sig föranlåtna att sig till stöd skaffa landet en ny
konung. Med åsidosättande af all billighet och kränkande de tidigare
träffade öfverenskommelserna inkallade det danska rådet i oktober 1438
konung Eriks systerson hertig Kristofer af Baiern och lofvade honom de tre
rikenas kronor. Han hörsammade kallelsen och utfärdade den 15 november
en skrifvelse till det svenska rådet, i hvilken han klagar öfver morbroderns
tyranniska styrelse och erbjuder sig att blifva konung. Han beder att fö
snart svar på sin framställning, men man synes icke i Sverige hafva fast
mycken vigt vid hans anbud, under det man der var förbittrad öfver den
myndighet, som det danska rådet hade tillvällat sig.
Man var i Sverige tillräckligt upptagen af stridigheterna mellan Karl
Knutsson och herr Kristiem Nilsson, till hvilken numera Nils Stensson
(natt och dag) hade öppet slutit sig. Den nyvalde erkebiskopen Nils
Rag-valdsson, hvilken vi förut lärt känna som biskop i Vexiö och Sveriges
ombud vid kyrkomötet i Basel (s. 196), en lärd, erfaren man med ett mildt och
fredligt sinnelag, samt biskop Tomas och Bengt Jönsson (oxenstjerna)
varnade Karl Knutsson för de tvenne missnöjdes stämplingar; Bengt reste, på
Karls begäran, till Nyköping för att göra herr Kristiern, som var hans
svärfader, föreställningar.
Den 7 januari 1439 skulle ett möte hållas i Söderköping, förnämligast
för att man skulle komma öfverens om förfaringssättet mot sådana fästen,
hvilkas höfvidsmän icke ansågos vara fullt pålitliga; utan tvifvel tänkte
man i synnerhet på herrarne af vase- samt natt-och-dagätterna, hvilka
innehade, jemte andra, de vigtiga slotten vid Nyköping och Kalmar. Nedkommen
till Östergötland fick Karl Knutsson höra, huru Karl Kristersson (vase) och
hans egen svåger Nils Stensson utöfvade hvarjehanda öfvervåld för att kunna
förse Ringstadaholms fäste med nödiga munförråd i händelse af ett anfall. Genom
ställande af gislan förmådde riksföreståndaren sin svåger att komma ned till
Söderköping; han uppgaf som orsak till sitt affall, att herr Kristiern Nilsson
sagt Karl ämna förderfva honom och hans frände!. Nu åvägabragtes en
skenbar försoning, efter hvars ingående Karl mottog, som svar på Bengt
Jönssons bemedling, ett bref från herr Kristiern, i hvilket denne förklarar
att han samt herr Nils Stensson och dennes bröder voro fast beslutna att
återinkalla i riket konung Erik. Dessa stämplingar, som stodo i uppenbar
strid mot rikets mäns föregående beslut, måste naturligtvis Karl Knutsson
söka qväfva medelst kraftiga åtgärder. Han sände vid midten af januari en
af sina svenner med fyrtio män till Refvelsta gård, der herr Kristiern till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
