- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
266

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

städernas handel på Norge och spänningen hade blifVit så stor, att gang efter
annan krig fördes mellan nordsjö- och östersjöstäderna; fejden, som naturligtvis
i väsentlig mån gick ut på rof och kaparväsen, var i allmänhet till
formån för östersjöstäderna, men deras handel led emellertid så mycket, att
freden var högligen efterlängtad. Konung Erik hade, for att vinna vänner
äfven inom hansan, skänkt understöd åt det nya, demokratiska rådet i
Rostock, och de maktegande i de andra städerna, som derigenom funno sin
ställning hotad, behöfde yttre hjelp mot den mecklenburgska staden. Ville

Kristofer förbjuda liolländarne all handel på Östersjön och förbinda sig att

undandraga rostockarne allt stöd, vore hansan benägen att gifva honom hjelp,
och för honom måste denna vara så mycket välkomnare, som han alldeles
saknade en flotta, så att han, när han skulle fara öfver till Sverige för att

erkännas som dess konung, måste underhandla med danzigarne för att komina

i besittning af nödiga farkoster. Förhållandet mellan hansestäderna oeh
konung Kristofer blef dock af temligen vexlande art. Ju mer hans utsigter

att fd nordens tre kronor blefvo vissa,
desto mer svalnade hans vänskap för de
nordens välfärd hotande och dock sa
oumbärliga köpmansstäderna, och den
fred, han år 1441 bemedlade mellan dem
och holländarne, fylde de förra med icke
oberättigade misstankar, att den stund
väl kunde komma, då äfven konung
Kristofer kunde vända sig mot deras
intressen. Hans benägenhet att gynna
de vestra handelsstäderna hindrade
honom dock ej ifrån att rikta sig på deras
bekostnad.

En annan som vann på ombytet
af konung var grefve Adolf af Rolstein,
som, motarbetad af konung Erik,
naturligtvis sökte vinna den nye tronpretendentens bevågenhet. Han fick ock af
Kristofer Slesvig som ett ärftligt län.

Under vintermånaderna i början af år 1442 — man valde denna tid
helst vintern, när det gälde att företaga längre resor inom landet — red
konung Kristofer sin eriksgata genom Sverige och mottog sedan under
hög-sommarn den norska konungakronan. Först nyårsdagen år 1443 kröntes
han i Danmark. Nu vorden trygg i besittningen af de nordiska rikena och
glömsk af tidigare förbindelser upptog han åtminstone i någon mån konung
Eriks handelspolitik och gaf den 1 juni åt Amsterdams borgare samma
friheter i Norge som Östersjöns hansestäder åtnjöto.

1 Secretum o. s. v. (jfr föregående not). — Soin eget bör anmärkas, att hvarken i sigillet
eller sekretet (hvilket senare användes ensamt eller trycktes på baksidan af sigillets vax) finnes
Sveriges namn eller Sveriges vapen. Båda sigillen användes dock under svenska urkunder.

187. Konung Kristofers sekret’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free