- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
274

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

län under ett enda års lopp tilldelas åtta eller tio personer, enligt rimkrönikan
hände det, att samma län på en dag gafs bort åt tre. Detta kan dock icke
gälla de stora länen, hvilkas innehafvare under konung Kristofers tid äro
kända och ingalunda så ofta byttes om.

Emellertid måste detta konungens beteende väcka ovilja, och sådan fans
äfven hos dem, som icke kunde göra anspråk på några län. Under flere år
rådde missväxt och hungersnöd i landet, och sköts som vanligt skulden derfor
på regenten, som fick öknamnet barkekonung efter barken som bonden
måste baka i brödet. Penningväsendet under konung Kristofers tid synes

hafva varit ganska jemnt. Han präglade
ör-tugar (fig. 202—204) och räknades 8V2 eller
9 penningmarker vara lika goda som en mark
lödigt silfver.

Märkligare än allt annat som hände sig
under konung Kristofers regering äro de
åtgärder man vidtog för lagväsendets
förbättring, åtgärder, hvilka så mycket mindre knnna
helt och hållet eller ens i främsta rummet
till-räknas konungen, som åtminstone de
vigtigaste af dem voro förberedda före hans val
och regeringstillträde. Man hade ännu icke
förlorat smaken för att skrifva lagar, ehuru
dermed ingalunda följde, att man var
synnerligen ifrig att efterfölja dem. År 1441
utfärdades en förordning, i hvilken konungen
säger sig vilja hafva slut på den myckna
be-dröfvelse, ofrid och tvedragt, som hade
her-skat i Sverige, hvadan en hvar, som önskade
behålla lif och gods, skulle rätta sig efter lag
och rätt; våldgästning förbjudes; ingen fick
infinna sig i kyrka eller köpstad försedd med
vapen, med undantag för konungens
embets-män och råd, hvilka voro berättigade att
bära svärd. Särskildt förbjöds det bönder,
landtbor och deras hjon att, när de begåfvo sig till kyrka, ting eller
andra samqväm, bära armborst, svärd, bredyxa eller spjut. Året
derefter utfärdades en ny förordning, genom hvilken allmogen anmodade?
att ordentligen lemna till fogdar och embetsmän liksom till sina egna
herrar och husbönder den skatt de voro skyldiga att utgifva, hvaijemie
fogdar och embetsmän hotas med afsked, derest de pålägga olaga skatter,

1 Kristofcr[us] rex — Moneta Stocholfmensis]. — KrUtofcr[us] rex Sfueciæ,
— Stocho[lmensis] moneta.

* Kr jstoferfus] rex S[ueciøe] — Moneta aboensifs].

8 Cristofferus] rex Dfaciæ], S[ueci* *], Nforvegiæ] — Monfeta] malmoiensfis].

204. Kristofers åboörtug2.

205. Kristofers malmömynt, s. k. hvid3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free