Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for en omarbetning af kyrkobalken, hvilken, såsom redan är omtaladt, icke
gick in i konung Magnus Erikssons landslag, på grund af presterskapets år
1347 afgifha protest, hvadan man ännu lefde efter den kyrkobalk som i
sinsemellan afvikande former fans upptagen i de vid olika tider tillkomna
landskapslagarna. Vid ett biskopsmöte j Söderköping år 1441 beslöts, att man
skulle samla alla de stadgar, som på detta och föregående biskopsmöten
(synoder) hade blifvit antagna, och erkebiskop Nils Ragvaldsson lät göra en
sammanfattning af de i »Upsala kyrkoprovins» gällande statut.
Det vigtigaste i denna mångsidiga sträfvan att förse landet med lagar,
välmenande och ofta goda, fastän de vid denna tid fingo en allt starkare
aristokratisk prägel, var utarbetandet af den nya landslagen, som erhöll
konungens stadfastelse den 2 maj 1442.
Konung Magnus Erikssons landslag (jfr s. 4 o. f.) hade väl blifvit
antagen i Sverige, men vid dess sida användes åtminstone stundom de äldre
lagarna for de särskilda landskapen. Man kände likväl allt mer behof af
enhet i lagen, men efter som under de nitio år som hade förflutit sedan den
förra lagens utfärdande hvaxjehanda ändringar hade befunnits nödiga, hvilka
hade föranledt flere nya förordningar, kunde man icke nöja sig med den
gamla lagen, utan beslöt att utgifva den i en något omarbetad form. De
förändringar, som vidtogos, voro icke synnerligen stora. Dock inflickas i
konungsbalkens andra kapitel, när deri heter, att konungen eger att styra
och råda för borgar och land o. s. v., de icke ovigtiga orden: »dock sa, att j
andligt och verldsligt frälse njute sina privilegier och gamla frihet», hvilket
ock tillförsäkrades dessa stånd i konung Kristofers stadfästelsebref. Nytt år
äfven stadgandet (samma balks nionde kapitel), att den som öfverbevisas om
att mot konungen eller hans råd, en eller flere, tala sådant som går på heder
eller ära, utan att kunna leda det i bevis, skall halshuggas, samt att den
som mot de nämda personerne talar smädliga ord, ehuru icke af ärekränkande
art, skall bota den dryga summan af 40 mark eller sitta en månad i
konungens häkte och äta vatten och bröd. Under det tidigare konungame förbjödo
frälsemannen att genom köp förvärfva skattejord, så finnes i den nya lagen i
ett förbud för bönder att köpa mera skattejord än de äro fullsuttna på, o. 8. v.
Någon kyrkobalk fans, oaktadt presterskapets önskan att fa en omarbetad
kyrkolag, ej heller i konung Kristofers lag, utan måste man fortfarande hålla
sig till landskapslagarnas kyrkobalkar, af hvilka den i uplandslagen af år 1296
intagna synes hafva åtnjutit mera anseende än de andra.
Af de stadganden, som ur den äldre landslagen blifvit upptagna i den
nya, är det ett, som särskildt förtjenar uppmärksamhet. Ehuru under den
närmast föregående tiden riksrådet hade, mot lagens bud, tillvällat sig rätten
att välja konung, hvarigenom den gamla valakten på Mora äng forvandles
till en tom formalitet, återfinna vi i konung Kristofers landslag den tidigare
föreskriften, att konung skulle väljas på Mora ting af lagmännen, hvilka
borde hvar från sin lagsaga medföra tolf ombud, äfvensom den att till konung
skulle väljas någon »inrikes född», företrädesvis en son af den framlidne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
