- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
281

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

månad 1449 kommo biskop Jon i Oslo, född dansk, och höfdingen på
Akers-hus, herr Hartvig Krummedike (fig. 209), halft dansk, hälft holsteinare, till
Danmark, för att underhandla om fred med detta rike, men i strid mot sitt
uppdrag och sina eder att icke befatta sig med frågan om konungavalet
erbjödo de konung Kristiern Norges krona. Mot slutet af maj vände de åter
jemte tvenne danska sändebud och en styrka af två tusen man, mot hvilka
de norska stormän, som voro konung Earls vänner, intet kunde uträtta. Vid
ett rådsmöte som i början af juli månad hölls i Marstrand utfärdade konung
Kristiern, som var personligen närvarande, (den 2 juli 1449) en handfåstning, i
hvilken han säger sig vara vald till Norges konung af erkebiskop, biskopar*
riddare och svenner, rikets råd i Norge och handgångna män, köpstadsmän
och allmoge, och i hvilken han lofvar att hålla Norge vid lag och rätt, att icke
betaga Norges rike fri valrätt, när tronen åter blef ledig, att så sällan som
möjligt besvära det norska rådet med resor till Danmark samt att besöka
Norge hvart tredje år. Dagen derefter utfärdade valmännen en redogörelse
for valet, hvilket de sökte betrygga genom oriktiga uppgifter om konung
Kristierns arfsanspråk på den norska
kronan. I brefvet nämnas såsom
deltagare i förhandlingarna i Marstrand
erkebiskop Aslak och andra afgjorda
vänner af konung Karl, men att de
icke frivilligt gifvit den danske
konungen sina röster, synes deraf, att
de undandragit sig att bekräfta
brefvet om konungavalet genom att
under detsamma hänga sina sigill —
medeltidens sätt att gifva en skrifven
handling giltighet1.

Innan detta skedde hade tvenne
sändebud från konung Karl infunnit
sig på Frostatinget vid Trondhjem
(Nidaros) och der korades han, den
17 juni, till Norges konung. På
Frostatinget skulle enligt norsk lag och sed konungavalet försiggå; riksrådet, som
i Marstrand hade valt konung Kristiern, hade dertill ingen laglig rätt, äfven om
man under den senaste tiden i Norge nöjt sig med de konungar som rådet utsett.

Förhållandena på Gotland, hvilka antogo ett för Sverige allt olyckligare

1 I en medeltidsurkund, vid denna tid vauligen skrifven på pergament, sattes brefskrifvarnes
n»mn först; i slutet anföras namn på vitnen och datum. Som utskrifvandet, äfven skrifvandet af
namnen, anförtroddes åt en skrifvare, och således förfalskningar lätt kunde ske, ntkliptes ur eller
fastes vid nedre kanten af pergamentet pergamentsremsor och vid dessa klenades vaxet, hvari si*
gillet aftrycktes. Sigillet spelade den tiden samma rol som nu den egenhändiga och bevitnade
underskriften.

1 Secretum Karuli dei gracia Suecie Noruegie gothorumq[ue] regis. —I stället
för lejonet öfver de tre’snedbjelkarna i andra och tredje fälten ses här lejonet med yx,an, Norges vapen.

oode

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free