- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
290

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

näs miste sina län, hvilka de dock sedermera, efter förnyade trohetslöften*
återfingo. Herr Nils Jönsson måste uppgifva Örebro hus, som anförtroddes
åt herr Erengisle Nilsson, och till höfding på Åbo hus utnämde konungen
herr Erik Axelsson (Tott). Herr Magnus Gren, som konungen nu förebrådde
för hans uppträdande på Gotland och som icke gerna kunde hysa någon
förhoppning att längre bibehålla sin tvetydiga ställning i Sverige, hade redan*
innan herr Erik kom för att tillträda sin nya befattning, lemnat Åbo med
ett stort och flere smärre skepp; han ville, lät han säga konungen*
anträda en pilgrimsfärd. Denna var dock icke af den frommaste beskaffenhet
Vid mynningen af Weichsel tog han ett hamburgskt köpmansskepp, som han
ansåg tillhöra holländame, hvilka han af någon anledning var gramse, men
han anfölls genast af ett ltibskt krigsskepp, som befann sig i närheten. Hanr
pris återtogs och han sjelf undkom med svårighet att lida döden som qöröfvan».
En tid hölls han i lindrigt fängelse i Lfibeck, men då den hamburgske köpman,
som egde det röfvade skeppet, icke kunde ställa säkerhet för all den skada,
som kunde vållas staden Ltibeck, ifall herr Magnus Gren fäldes som sjörofvare,
förbjöds det honom att inför stadens domstol fullfölja sin ansvarstalan, och
herr Magnus Gren frigafs. Han trädde då i konung Kristierns ijenst.

De båda konungarne sökte få stöd hos andra makter. Konung Kristiem
hade många vänner bland de nordtyska furstarne, båda sökte i tyska orden
få en verksam bundsförvandt, dock utan att lyckas, båda vände sig till påfmi
Nicolaus V för att få hans och kyrkans stadfästelse för sina olikartade
anspråk. Konung Karls ombud, domprosten Birger Magnusson från Upsala,
blef under sin återfärd fängslad af danske konungens tiroder, grefve Genlt.
men frigafs omsider på bemedling af domkapitlen i Bremen och Hamburg.
Herr Birger hade af påfven blifvit nämd till kammarherre och fått i
uppdrag att i de tre nordiska rikena insamla påfvestolens inkomster, hvilket
uppdrag dittills hade utöfvats af konung Kristierns kansler biskop Marcel lus,
hvars $f konungen genomdrifna val till erkebiskopsstolen i Trondhjem något
senare underkändes af påfven. Den helige fadern synes således hafva mera
hyllat konung Karl, på hvars begäran han förordnade om en granskning af
klosterlifvet i Sverige, hvilket hade i många fall urartat till vällefhad.

Mötet i Avaskär 1451 och kriget 1451—1453.

Drottning Doreteas ■orgongåfva. — Danskarnes tendtligbeter i Sverige, kfteten 1451. — Kemag Kiri«
hlrjningar i Skåne och Halland 1452. — Lffdfee brlndt. — Svenska flottan. — Danskarnes anfhll på
Stork-kola oeb Öland. —’ Krlgsklndelserna i Vestergfftland. — Tord Bonde. — Ture Turessen (bjelke). — Stfllestiid
■ed Danmark 1453.

Vid midsommarstiden 1451 skulle konungarne mötas på gränsen mellan
Möre och Bleking; de infunno sig ock, konung Karl i Kalmar och konuug
Kristiern i Ronneby, och man kom öfverens att hänskjuta alla tvistefrågorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free