Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äldre och blandades med dem, så att det för närvarande är ganska svårt
att utröna, hvilka af alla dessa folkets berättelser och sånger om hjeltarne
af konung Didriks krets äro urgamla i norden, hvilka lånade från de i
Tyskland utbildade berättelserna och qvädena.
Inom de bildande konsternas område fortgick utvecklingen af dei
riktning, hvars begynnelse vi under det närmast föregående tidhvarfvet skådat.
Man fortsatte med ombyggandet och utbildandet af de stora katedralerna.
Den i Upsala (jfr s. 203) var redan färdig, i Yesterås och Linköping
(jfr s. 205) höll man ännu på allenast med att delvis bygga till, i Streng-
näs uppfördes ett nytt högkor (1448—
1462), som skulle passa till de under
tidernas lopp förökade och ombygda
skeppen.
I en mängd landskyrkor utbyttes
de ursprungliga, platta trätaken mot
tegelhvalf, hvilande på pilastrar, som
uppfördes framför de gamla
gråstens-murarna, och de nya hvalfvens kupor
pryddes mycket ofta med målningar
an-bragta på det torra kalköfverdraget Ett
exempel, som dertill visar, huru plötsligt
man ibland fann sig nödsakad att
vidtaga dylika ändringar, lemnar oss Ösmo
kyrka i Södertörn. Såsom vi redan sett,
pryddes kyrkans väggar vid pass år 1434
med målningar, på bekostnad af heiT I
Nils Erengislesson, men redan under
hans sonhustrus tid (1442—1494) fann
man sig föranlåten att uppsätta pilastrar,
som till en del skylde väggmålningarna,
och inslå hvalf. Det är nämligen säkert,
att dessas målningar åtminstone till en
dryg del bekostades af fru Birgitta
Olofs-246. Snidad bild af konung Karl Knutsson, dotte måhända för att försona den
från ar 1449. .
brottslighet som år 1452 föranledde
hennes dödsdom (jfr s. 297 o. 300). Det är sannolikt, att målningarna icke blifvit j
utförda senare än år 1453. Ämnena för dessa bilder äro hemtade ur den
bibliska historieu, ur.den romerska kyrkans legender och ur folksägner.
Bildernas och framställningarnas art kan ses af fig. 160 och 239—244.
Så väl inom målnings- som bildhuggarkonsten åstadkom man vid denna
tid enkla gestalter, som icke ega någon synnerligt hög grad af lif och rörelse.
Ansigtena äro ofta vackra, men i allmänhet högtidliga, och sakna i hög grad
individualitet, h vad an man icke kan våga påstå, att någon portrattlikhet
finnes hos den bild af fru Birgitta, som knäböjer inför en framstäUning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
