Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som enligt ett familjfördrag af år 1390 var berättigad till arf efter de
kol-steinska sckaumburgarne. Underhandlingar inleddes. Konung Kristieni
utlöste af sina bröder deras arfsanspråk för en summa af 80 000 gyllen m. ni.
och, sedan han hade drifvit det derhän, att han trots ett bestämdt aftal (1460)
hyllades äfven af det kolsteinska ridderskapet till herre öfver Slesvig-Holstein,
lyckades det honom äfven att af schaumburgarne fa köpa deras arfsansprak
för 43 000 gyllen. Det var sträfvandet att hopsamla dessa betydande summor
som invecklade konung Kristiern i oändliga svårigheter och ådrogo hans länder
betydligt ekonomiskt betryck.
Inre förh&llanden under konung Kristierns regering 1457—1463.
Kyrkan och presterskapet. - Unions möte 1 Skara, januari 1458. — Tronföljden i Sverige och Xorgc
tillförsäkrad Kristierns hos. — Drottning Doroteas morgong&fva. — Mötet i Stockholm 1458. —
Anklagelsepunkterna mot konnng Karl. — Domen öfver honom. — Konungen och påfven. — Kristiern och stormännen. — Skatter.
— Kristierns sitt att skaffa sig penningar. — Missnöje med konnng Kristierns regering. — Erkeblskop Jim
fängslas, 1463. — Uplandsböndernes uppror. — Kristiern I:s blodbad pä Helgeandsholmen i Stockholm 1463.
Kristiern, som från att vara herre öfver ett helt litet tyskt område
hade blifvit upphöjd till de tre nordiska rikenas konung, hade ingen lust att
mista någon af de fördelar som hans nya ställning kunde medföra; hans
snikenhet blef snart vida beryktad och han erhöll det betecknande smädenamnet
»bottenlös tom taska». Men han ville icke vinna fördelar för sig sjelf
allenast, utan ock for de sina, och i dessa bemödanden hade han en god hjelp i
sin gemål, drottning Dorotea, som i Sverige icke hade något synnerligen godt
rykte om sig.
Den svenska kyrkans hufvud hade satt honom på tronen, och det var
derfor icke mer än skyldig tacksamhet å konungens sida — om han dervid
leddes af nit för landets sannskyldiga väl, lemna vi derhän — att han i
oktober 1457 gaf det svenska presterskapet nya privilegier, i kraft af hvilka
det skulle åtnjuta fullkomlig skattefrihet. Sedan detta och andra
förberedande ärenden voro affärdade, anträdde han sin eriksgata, under hvilken han
i senare delen af januari 1458 höll ett union smöte i Skara. Der förklarade
det norska rådet den 19 januari, att det ville, när konungen hade aflidit, taga
hans äldste son till konung och förse hans andra barn med skäligt underhäll.
Detta kunde så vida vara i sin ordning, som Norge var, enligt dess lagar, ett
arfrike. Två dagar derefter lofvade erkebiskopen, skarabiskopen herr Bengt, som
nu var återkommen, och tolf verldsliga medlemmar af det svenska rådet att
taga till konungens efterträdare hans äldste son. Det var visserligen icke
första gången som man i Sverige hade under en konungs lifstid bestämt om
tronföljden, men äfven om således detta rådets medgifvande af den 21 januari
icke är exempellöst, och om också det kunde vara en fordel, att icke en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
