- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
338

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

telse mot Guds ära och rätt och mot konungens ed, hvarför denne ock hade
blifvit med rätta fördrifven, så mycket mera som han aldrig kunde med råtta
vara Sveriges konung, så länge konung Karl vore i lifvet. Sedan begynte
biskop Kettil med andra af ridderskapet en uppresning och drog allmogen
till sig med den stora lögnen, att han ville åter infora konung Karl i riket,
hvilken ock kom, dårad af biskopens skrifvelser; hur det emellertid gick
konung Karl och hvad skada eller skam Sveriges rike lider for det
forrådene ts skull, det är allmänt kändt. Till råga på allt ville erke biskopen nu
åter inkalla konung Kristiem o. s. v. Herr Erik Nilsson (oxenstjerna),
höf-ding på Vesterås hus, fann denna flygskrift under ett besök i Dalarna, hvars
allmoge vägrade att erlägga någon skatt, förrän konung Karl åter vore i
riket, och han sände den till sin kusin erkebiskopen, med bön att han skalle
lemna ifrån sig befälet på Stockholms slott, ty så länge han hade detta qvar,
tilltrodde allmogen, som äfven annorstädes var lika galen, honom det värsta.

Erkebiskopen ansåg • förmodligen tiden vara inne att söka qväsa dem
som han misstänkte vara konung Karls vänner. Han anmodade herr Nils
Sture att infinna sig hos honom, men då denne i stället seglade öfver till
Finland, lät erkebiskopen plundra hans gård Penningby. Herr Nils återkom
och framstälde, understödd af herr Erik Axelsson, ersättningsanspråk, hvilka
bemöttes af erkebiskopen med idel hån. Herr Nils beslöt då att på egen
hand skaffa sig upprättelse och inbröt med en väpnad skara i Gestrikland,
der han fängslade erkebiskopens fogde, tog många hans hästar och uppbar
all skatten. När erkebiskopen sände, under befäl af sin broder herr David
Bengtsson, en väpnad skara mot honom, drog han sig undan till Dalarna,
der allmogen slöt sig till honom, emedan han var konungens vän.

Så vida gaf emellertid erkebiskopen efter för den allmänna meningen,
att han satte herr Tvar Gren till fogde på Stockholms slott, dock med vilkor
att det skulle af honom, vid påfordran, hållas konung Kristiem och
erke-biskopen till handa. Men denna eftergift var föt* sen. Stormännen ville
icke längre fördraga herr Jöns’ egenmäktiga styrelse.

Herr Erik Axelsson riksföreståndare 1466, 1467.

Tottarne. — Erik Axelsson (Tott) riksföreståndare, september 1466. — Flygskrifter om konng
Kristtorn. — Två stormanspartier. — Våldsbragder. — Karl Knntison återkallad, den 21 september 1467.
-Erkebiskop JSns Bengtsson dør i december samma år.

Den omkastning i förhållandena som nu försiggick kom från ett
ganska oväntadt håll. De mäktiga Tottarne hade blifvit missnöjda med
konung Kristiem. Herr Olof Axelsson på Visborg afled år 1464 och hans
bröder, först Filip, som snart dog, sedan Ivar, öfvertogo höfvidsmanskapet
som biträden åt herr Olofs enka. Konung Kristiem indrog vid herr Filips
död hans danska pantlän, och Axelssönerne, förbittrade häröfver, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free