- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
343

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Axelsson, på väg mot Vesterås, för att intaga dess slott, der herr Erik Nilsson
förde befalet. Derifrån utfärdade »de fattiga friborna frälsemannen,
köpstads-männen, bergsmännen och meniga allmogen» i Dalarna äfvensom fullmäktiga
sändebud från Gestrikland (sigill, se fig. 263), Helsingland, Medelpad (sigill,
se fig. 264), Ångermanland och Norrbotten, från Upland och Vestmanland,
den 1 november 1466, en skrifvelse till konung Karl, i hvilken de bådo
honom for Guds pinas skull förlåta all otrohet som varit honom bevisad
och återvända till riket igen. De hoppades snart se Vesterås slott i sina
händer och hade ombud nästan öfver allt i
Sverige för att utbreda resningen. Den nyvalde
vesteråsbiskopen och herr Nils Sture beseglade
brefvet, på hvilket i öfrigt trycktes Vesterås
stads och dalallmogens sigill (fig. 178).
Brefvet öfverfördes till Finland af herr Johan
Kristersson (vase) m. fl. Hoppet att Vesterås
suart skulle komma i händerna på konung Karls
vänner gick i fullbordan. Herr Erik Axelsson
jemte flere af rikets råd skyndade till Vesterås
och förmådde der herr Erik Nilsson (oxenstjerna)
att afstå slottet derstädes åt herr Nils Sture
äfvensom Örebro slott åt herr Gustaf Karlsson;
detta senare slott behöll dock herr Erik Nilsson
tills vidare, trots sin forpligtelse att afstå det.

Erkebiskopen, orolig öfver den framgång
som konung Karls vänner sålunda hade vunnit, . plAstl uPP9tån(lel8e- Parti af
ansag sig icke längre kunna sitta stilla. Han skänkt till Aspö kyrka,
spridde under loppet af vintern ut, att han ville

företaga en pilgrimsfärd till Vadstena, men väl ditkommen underhandlade han
med sina och biskop Kettils fränder. Sjelf for han sedan till herr Magnus
Gren på Borgholms hus och derefter vidare till Danmark, men sände i stället
herr Erik Karlsson (vase) till Upland att skydda
erke-.stiftet och slå herr Nils Sture, som hade gjort sig till
herre öfver de norrländska landskapen. Herrar Erik
Nilsson och Erik Karlsson besökte herr Erik Axelsson i
Stockholm, hvilken gaf dem idel goda ord, enligt Olaus
Petris berättelse, »sade som de sade och lofvade hvad de
begärde», dock allenast för att dermed vinna tid.

Nu följde för mellersta Sverige en tid af idel
krigs-rörelser. Herr Nils Sture uppträder än i Helsinglaud,
än i Vestmanland, än i Dalarna, än i Upland. Herr
Erik Nilsson vinner en liten seger i Arboga och mötte sedan vid Kolbäcksån
herr Nils Sture, till hvilken den tiden hade slutit sig herr Sten Sture (tre sjöblad).
Herr Ivar Gren uppviglade bönderne i Fjedrunda, å andra sidan lyckades det
herr Erik Axelsson, understödd af herr Gustaf Karlsson, uplandslagmannen, herr

262. Herr Nils Bosson
Stures (natt och dag)
sigill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free