Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlsson; den sköld han burit i slaget (fig. 282) upphängdes i Upsala
domkyrka.
Ett stort jubel rådde bland svenskarne, som tillbragte aftonen under
mycken gamman. Framtiden utvisade, att
slaget hade den mest genomgripande
betydelse för häfdandet af Sveriges
sjelf-ständighet; men redan innan detta kunde
inses genom erfarenheten, kände man med
sig, huru vigtig dagen hade varit, och
denna känsla sökte sig uttryck på
mångahanda sätt. Det berättades, att vid den
gudstjenst, som hölls bland herr Stens
folk före slagets början, hade blod drupit
ur den korsfästes bild, och under striden
sågo svenskarne å himmeln ett flammande
svärd, i hviljcet järtecken de sågo en
uppenbarelse af den helige konung Eriks
hägnande omtanke för de sina. Striden
och herr Stens förtjenster om Sveriges
räddning besjÖngOS i eil visa, SOm begyntes 282. Herr Trötte Karlssons sköld,
med orden:
Viljen I höra
hvad jag vill göra?
Jag qväder förty,
huru de svenska stridde
och manligen bidde
för Stockholms by.
De svenska hofmän
de sade det än,
de ville icke fly.
Konung Kristiern
lät resa ett värn
på berg och höjder;
bössor och pilar
hade ingen hvila,
de sköto till nöje.
De svenska hofmän
de säga det än,
de falla ej till föga.
Man ansåg sig hafva vunnit slaget genom medverkan af rikets skyddshelgon,
icke minst af det ridderliga helgonet den helige Göran, till hvars ära man
uppförde ett altare i den helige Nikolaus’ kyrka, och lät herr Sten sedermera
(år 1489) vid detta altare uppsätta en väl arbetad, i trä snidad bild af den
helige Görans strid med en drake (fig. 283).
Den svenska hären stannade i och vid Stockholm, och som i den
funnos så väl allmoge som borgerskap och frälsemän, hväijemte flere af
rikets råd hade deltagit i striden, andra torde efter den samma hafva
skyndat till Stockholm, kunde der omedelbart efter slaget hållas ett riksmöte,
vid hvilket ett synnerligt vigtigt beslut fattades, som vitnar om den lyftning
fosterlandskänslan hade fatt. Söndagen efter slaget (den 13 oktober 1471)
fordrade nämligen borgerskapet i Stockholm, ombuden för de andra städerna
och allmogen, att ur stadslagen skulle strykas det stadgande, som föreskref,
att hälften af borgmästame och rådmännen i de svenska städerna skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
