- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
395

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(fig. 313). Huru han försåg sin kyrka med kostbara prydnader, se vi af hans
biskopskåjpa med fina broderier och med hans vapen (två sparrar)1.

Tre biskopar skotte under denna tid det lilla vexiöstiftet,
Gudmund Nilsson 1470—1476, magister Nils Olofsson 1476—1494 och
Ingemar Petersson, stiftets siste katolske biskop.

Alla deltaga i rådsförsamlingar, men ingen af
dem utöfvar någon synnerlig inverkan på
fosterlandets öden.

Ett vida vigtigare stift var det finska:
mycket återstod der ännu att göra i kyrkligt
hänseende och den ständigt hotande faran från
öätern kräfde biskopar med mod och klokhet.

Sådana voro ock de två, som under denna tid
styrde stiftet, magister Kort Bitz (död 1489),
som inlade stora förtjenster genom kyrkliga
stadgar och stiftelser, och Magnus Nilsson
(död 1500), med en stjerna och ett kors i
vapnet, hvilken som domprost i Åbo hade af
kej-sar Friedrich III blifvit upphöjd till värdighet
af pfalzgrefve. Han verkade med mycken ifver
för landets försvar och för en förbättrad
anordning af de kyrkliga angelägenheterna.

Trots den reformatoriska rörelse, som fru
Birgitta framkallat, märker man icke under
denna period vitnesbörd om ett fortsatt genoniT
gående förbättrande inom kyrkan; i detta
afse-ende voro dock förhållandena i Sverige desamma
som i utlandet. Under Jöns Bengtssons tid
hade till och med de yttre kyrkliga
förhållandena blifvit försummade. I detta afseende
inträdde en afgjord förändring till det bättre
under erkebiskop Jakobs tid. Han
sammankallade en biskopssynod i Arboga år 1474 —
den sista som omtalas i vår medeltids
urkunder; — de beslut sora der fattades voro många

och allvarliga. Öfver allt i stiften finna vi lofvärda bemödanden att
upprätthålla god ordning eller återinföra den, när den hade försvunnit. Ej heller
nöjde man sig härvid med att tänka allenast på det yttre. Erkebiskop Jakob
lät på ett blad trycka ett kapitel ur ett religiöst arbete, i hvilket anvisning
gafs, huru en prest bör pröfva sitt eget samvete för att kunna rätt höra
bikt och läsa mässan; till stiftets prester utdelades exemplar med befallning
att de skulle hängas upp i sakristiorna och att innehållet skulle noga
be-hjertas.

309. Målniug på en dörr af det
bruxellska altarskåpet i Stcengnäs.

Denna fönraras i statens historiska musenm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free