Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För gudstjenstens värdiga firande hade man mycken omtanke och
frikostiga gåfvor lemnades till kyrkliga stiftelser af andlige och lekmän. Då
det blefve för vidlyftigt att här uppräkna allenast några af dem, må ett fall
tjena som exempel. Någon tid före sin död upprättade biskop Konrad Rogge
ett jungfru Marias psaltares brödraskap: sex prestmän som voro iklädda
prydlig skrud skulle hvar dag utom söndag och lördag ända in till den yttersta
domen sjunga i den helige Eskils kapell i Strengnäs domkyrka »vår frus
tider», d. v. s. böner till jungfru Marias ära. Till uppmuntran af den
enskilda gifmildheten utfärdades det ena aflatsbrefvet efter det andra, och hvad
verkan de hade synes bäst af den mängd målningar hvilka denna tid
anbragtes på kyrkornas hvalf och väggar, de rikt utsirade, med snidade bilder
och målningar prydda
altarskåp, som uppsattes på
altarna, de mässkläder med
fina broderier, som
skänktes till kyrkornas
klädkammare. Som prof på de
sistnämda kan tjena den
fig. 314 afbildade
mässhaken, som tillhör Upsula
domkyrka, som prof på
altarskåpens målningar
meddelas fig. 315 en
framställning af- Kristi
uppståndelse som förekommer
på ena dörren till ett
altarskåp som år 1477
skänktes till Kumla kyrka i
Nerike. I sjelfva skåpet
förekommer, bland andra,
den bild af den heliga
Birgitta som är afbildad
fig. 81.
De gamla klosterstiftelserna fortlefde, och till dem kommo under
herr Sten Stures tid tvenne nya; en riddare och hans fru anlade i Husby
socken i Dalarna ett cistercienserkloster, som de kallade Gudsberg; herr
Sten Sture och fru Ingeborg Åkesdotter skänkte Gripsholm till ett kloster af
den i Frankrike uppkomna kartusianerorden (chartreux), hvilken fordrade af
sina medlemmar en strängare enslighet än annars klosterreglerna foreskrefvo.
Det nya klostret kallades Mariefred. I öfrigt lemnade denna tid
kloster-lefnaden mycket att önska. Det är jredan omtaladt (s. 304), huru konung
Karl Knutsson begärde en reformation deraf. År 1487 väcktes fråga om en
reform af birgittinernes orden, och nära 20 år tidigare hade i flere danska
kloster (bland dem i några skånska) af den helige Franciscus’ orden blifvit
310, 311. Biskop Konrad Rogges tofflor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
