Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland. Från Abo skref han till Stockholms stad, med underrättelse att han
lyckligen kommit öfver och att han ämnade sig till den östra gränsen mot
ryssarne. »Käraste herre, svarade stadens rad, behöfven I vår hjelp, äro vi
villiga att komma edert herradöme till bistånd och hjelp efter vår fattiga
förmåga.» Allt Finland underkastade sig och fru Gunilla på Viborg, herr
Erik Turessons enka, förklarade sig villig att afträda slottet till herr Tönne
Eriksson (Tott), som var herr Stens förtroendeman i denna landsände.
Konung Hans afled helt oförmodadt den 20 februari 1513, och hans son
Kristiem tillträdde regeringen i Danmark och Norge. I juli detta år infunno sig
biskoparne Matts Gregersson och Otto Svinhufvud med flere såsom ombud för det
svenska rådet i Kjöbenhavn, hvarest öfverenskoms, att ett unionsmöte skulle
hållas i denna stad i juni 1515 och att frid skulle vara mellan rikena intill påsktiden
1516, äfvensom att de nederländska städerna, hvilka konung Kristiem mycket
omhuldade, skulle hafva fri seglats på Sverige. Herr
Erik Trolle, som var ett af de svenska ombuden, hade
vid denna tid, åtminstone i det yttre, fogat sig efter de
rådande förhållandena. Redan i maj månad 1513 hade
han bedt herr Sten att komma i åtanke, när Kastelholms
län blefve ledigt. Herr Sten hade vid denna tid
synbarligen vunnit, trots sina unga år, ett ganska stort
inflytande. När Johan Månsson på Kalmar slott önskade
352. Herr Sten stare gifta sig med herr Erik Turessons dotter Anna —
d.y.s sigill (natt och dug). gQm sedan blifvit ryktbar för sitt mod och det skydd
hon gaf Gustaf I, när han återvände ur fångenskapen — vände han sig till
herr Sten för att bedja honom blifva medlare och fick äfven derigenom hvad
han åstundade. Herr Sten hade i allmänhet en försonligare politik än fadern;
särskildt visade han sig mera angelägen om att vid sig fästa kyrkans
store-Så säker kände han sig i sin ställning efter en ganska kort regeringstid, att
han i januari 1514 vågade göra konung Kristiem föreställningar med afseende
på riksgränsen vid Bohus och tullen som upptogs vid detta föste; konung
Kri-stiern lär i afseende på dessa tvenne saker gifvit löften hvilka icke hade hållits.
Fullkomlig enighet rådde dock ingalunda i landet. Herr Stens
fosterbroder, Karl Knutsson, son af herr Knut Alfsson och (liksom herr Sten)
styf-son till fru Märta, vållade honom bekymmer år 1514 genom egenmäktigt och
våldsamt beteende, men detta var dock ett intet mot de förvecklingar som
detta år begyntes i följd af erkebiskop Jakob Ulfssons beslut att nedlägga
sitt embete.
Herr Jakob var vid denna tid ganska ålderstigen och sade sig behöfva
lugn — han lefde dock sedermera ända till år 1522 —, men man kan
misstänka, att han önskade afgå förnämligast derför, att han icke längre kände
sig stark nog att med hopp om framgång uppträda som partiledare. I augusti
1514 underrättade han riksföreståndaren om sin önskan att afgå och sporde*
hvem denne ansåg vara lämpligast till efterträdare. Herr Sten genmälde, att
han icke visste någon bättre än herr Jakob sjelf, så länge Gud förunnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
