- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
480

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

söket i Nydala dränktes abboten och flere munkar. Fru Kristina, hennes
moder fru Sigrid Eskilsdotter (baner), hustru Margareta, Joakim Brahes enka,
och andra förnäma qvinnor fördes till Danmark att der hållas i fängsligt förvar.

Redan innan konung Kristiern anträdde sitt tredje fälttåg mot Sverige,
voro herr Sten Sture och hans anhängare belagda med bann, och de tvä
danska prelater som hade i uppdrag att förkunna bannlysningen voro
berättigade att anlita »den verldsliga armen» till utkräfvande af straff på de
brottslige. Det var derför icke någon öfverraskning för konungen, då erkebiskop
Trolle under kröningshögtidligheterna sade honom, att hans tprra motståndare

voro att anse och
behandla som kättare;
ståndpunkten i det hela
undergick härigenom
icke den ringaste
förändring. Man har icke
rätt att tala om någon
vredens uppbrusning som
orsak till Stockholms
blodbad. Konungen, som
hade erbjudit sig att
styra Sverige efter lag.
som upprepade gånger
hade lofvat fullkomlig
förlåtelse och frihet från
så väl andlig som
verlds-lig rätt, som icke blott
ut lofvat förlåtelse i
allmänhet, utan äfven
tillförsäkrat en mängd
namugifua personer
derom, bryter allt detta, och
att det icke var nit för
utförandet af ett
kyrkligt straff — hvilket man
för öfrigt näppeligen har
rätt att vänta hos konung Kristiern — synes bäst deraf, att de som aflifvade*
i blodbadet äro endast till en ringa del de samma som voro med om
utfärdandet af beslutet af den 23 november 1517: biskop Yincentius hade aldrig
deltagit i detta beslut, och andra som voro med derom skonades, biskopanit*
Hans Brask, Otto Svinhufvud och Arvid Kurck" samt af elfva verldsliga
riksråd icke mindre än ätta. Erkebiskop Gustafs uppträdande och den låtsade
undersökningen voro allenast ett tomt skådespel; bakpm allt stod som
drif-vande orsak konungens fasta, hårda, vilddjurslika vilja att utkräfva blodig
hiimd för det motstånd han hade rönt och en blodig borgen för kommande

38-1. Marfcn Skinnarcs hus i Vadstena.
Frun början af K>00-talet.

G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free