- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
494

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4ifekrefvos flitigt och man egnade sig åt vetenskapliga studier. Föreläsningar
höllos vid Upsala högskola omkring 1508—1509 af vadstenabrodem
magister Peter astronomen, som förfärdigade för domkyrkans räkning ett dyrbart

ur, hvilket ty värr gick förloradt vid 1702 års
brand; och den gotländske studenten Olaus
Jo-hannis (Olof Johansson), som genom sina
anteckningar från föreläsningarna åren 1477—1486 ger
oss en föreställning om det vetenskapliga lifvet
vid den svenska högskolan, trädde år 1506 in i
Vadstena kloster. Allt sedan 1499 hörde till
detta kloster den for sin mångsidiga lärdom
fräjdade Petrus Magni (Peder Månsson), som i
många år skötte den heliga Birgittas hus i Roma
och som efter reformationen blef biskop i
Ve-sterås. Från Roma skref han år 1518 till
abbedissan fru Anna: »I år har en doktor i
Wit-tenberg skrifvit och vida utspridt många satser
mot aflat, och hade påfven honom, brände han
honom; en annan doktor här i Roma skref ett
svar, på påfvens befallning, men då han ville
lösa knuten, drog han i stället hop den; jag
har läst huru aflat först börjades och är en löslig
grund, men bättring det är den tryggaste
vägen, det vill jag dö uppå.»

Så länge erkebiskop Jakob förestod
erke-stiftet, blomstrade det genom honom grundade
universitetet (s. 399), hvarest föreläsningar
höllos i teologi, filosofi, naturkunnighet m. m. Vårt
tidhvarfs literatur visar icke synnerligen stora
skiftningar. Konung Magnus Erikssons
samtida tyckte om de vid århundradets böljan med
den svenska literaturen införlifvade romantiska
berättelserna, hvilka röra sig fullständigt inom
sägnens område med allt för liten
uppmärksamhet for de verkliga förhållandena. Att tycket
för dessa i vår tids smak temligen underhaltiga
alster fortlefde, visas tillräckligt af de många
senare afskrifter som ännu finnas i behåll.
Af vida högre värde i poetiskt hänseende äro
visorna som sjöngos af folket, vare sig de voro
af kända eller okända författare; några äro förut omtalade s. 94, 95 o. fi, 210,
"213, 234, 251, 305 o. f., 314, 367. Den vigtigaste grenen af tidhvarfvets
literatur är utan fråga den historiska, med den verkligen förtjenstfulla
karlskrönikan och dennas svagare fortsättningar samt magister Ericus Olai’s krönika;

397.

Sakrnmentskäp i Linköpings
domkyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free