Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fransmannen Etienne de Bonneuil i öfverensstämmelse, synes det, med den
normandiska bygnadsstilen. Långhuset är treskeppigt, och begränsas
dessutom sidoskeppen af en fortlöpande rad af kapell. Koret är temligen
långsträckt och omslutes af en gång, som motsvarar sideskeppen. I öster ligga
fem kapell, af hvilka det mellersta, helgadt Vår fru, skjuter långt utom de
öfriga. På norra sidan funnos
som fortsättning af
kapellkransen samlingsrum för
presterska-pet och sakristia. Den
motsvarande delen af södra sidan
saknade all utbygnad.
Under gotikens tid rönte den
svenska bildhuggar- och
målarkonsten ett starkt inflytande från
norra Tyskland; i de städer i
hvilka man hemtade sina
vigtigaste varor bestälde man äfven
sina konstverk eller sökte der
förebilder. Prof på denna
väsentligen tyska konst äro i det
föregående flerstädes gifna1. Under
början af 1500-talet träder
der-emot den svenska konsten i
beröring med den flandriska och
får derigenom en ny karakter,
hvilken vi finna i månget
altarskåp, så väl hos de snidade
bilderna som hos de målade. Till
denna flandriska grupp hör det
altarskåp, som herr Sten Sture
den yngre och fru Kristina
skänkte till Vesterås domkyrka och af
hvilket en framställning här
meddelats fig. 367, 368, 406. Prof
404. Korstolarna i Lunds domkyrka. p;> de flandriska målar- Ocll bild-
1 Följande prof på bildhuggarkonst äro i det föregående gifna: bild af den heliga Birgitta (fig. 81),
korstolsgafvel (fig. 151), korstolar (fig. 322 och 404), Jösse Eriksson (fig. 152), krucifix (fig. 245),
konung Karl Knutsson (fig. 246), korsfästelsen (fig. 275), uppståndelsen (fig. 261), den helige Göran
(fig. 283), biskop Otto Svinhufvuds vapen (fig. 347). Till denna konstart hafva vi i öfrigt att räkna
de mänga sigillen, med deras ofta ganska höga relief. — Följande prof på målarkonstens alster (af den
tyska skolan) äro gifna: målningar i trä från altarskåpet i Kumla kyrka i Nerike (fig. 84 och 315) och i
Österåker (fig. 276), vägg- och hvalfmålningar i kyrkorna i Tolfta (fig. 85), Ösmo (fig. 160, 226,239—
244), Floda (fig. 237) och Kumla i Vestmanland (fig. 281, 316 och 317). Till denna konstart hafva vi
äfven att hänföra de många grafstenarna med deras graverade bilder, gravyrerna å kopparplåtarna
till biskop Henriks grafvård (fig. 164, 165) samt det målade fönstret från Lye (fig. 42).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
