- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
220

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220
20. Om månen på fjerde dagen efter nytändningen synes klar och utan fläckar,
dess horn icke äro trubbiga och dess ställning, hvarken mycket lutande eller alldeles rätt
upp, blifyer väderleken till större delen vacker till nästa nytändning.
21. Är han dessa dagar röd vid uppgången, blifver det blåst, är han blek bliiver
det regn. Men efter, sedan månen blifvit full, betyder dessa teeken ingenting.
22. Ett rätt uppstigande ny betyder merändels blåst; men äro hornen trubbiga,
blifver det snarare regnväder.
23. Det ena hornet spetsigare och rakare och det andra trubbigare betyder sna-
rare blåst; men bägge hornen spetsiga betyder regn."
* *

*


Efter dessa utflykter återgå vi nu till de historiska händelserna.
Och dessa händelser stormade nu framåt och förde konung Erik in i hvirflar, som
han icke egde magt att emotstå.
Danskarne fortforo att oroa Sverige, hvarför konungen sjelf drog ut i fält. Der
började han att lefva ett utsväfvande lif och berusade sig ofta med starka drycker, samt
glömde helt och hållet sin ånger öfver det i Upsala utgjutna blodet och då ban från rådet
flck uppmaning att underskrifva den ännu i fängelse hållne Göran Perssons dödsdom, så
icke blott nekade han dertill utan han gick äfven så långt, att han förklarade fången
oskyldig och befalde hans försättande på fri fot.
Göran Persson skyndade då, så snart han blifvit fri, ned till sin konung och åter
börjades förföljelserna mot herremännen.
Konungen lemnade lägret efter att hafva med sina bröders, hertigarne Carl och
Johans hjelp i grund slagit danskarne.
I slutet af Mars begaf sig konungen med sin familj till Svartsjö, der han åter
började idka trädgårdsskötsel och derifrån afgaf han en kungörelse, som gjorde hans fall
oundvikligt.
Han skref nämligen till Göran Persson den 4 April efter ympqvistar för sin träd-
gård; men uti samma bref inlade han en instruktion till prokuratorn, att härolden skulle
utropa, att de i Upsala dödade herrarne varit förrädare, hvarjemte han förständigade sin
gunstling, att återtaga alla de skänker som konungen ”under sin sjukdom och sitt svag-
hetstillstånd” gifvit bönderna i Odensala samt de mördade herrarnes slägtingar.
Derefter begaf han sig till Stockholm, hvarest han under stora högtidligheter lät
förmäla sig med och till drottning kröna Katarina Månsdotter, hvilken en tid förut ned-
kommit med en son, hvilken kallades Gustaf och som blef förklarad Sveriges tronföljare.
Under kröningshögtidligheterna, då de kongliga personerna sutto vid bordet stod
Nils Gyllenstjerna bakom drottningens stol, bärande på ett hyende drottningkronan. Det
var ovanligt varmt i salen och Gyllenstjerna svimmade, samt fälde kronan i golfvet.
Det bief en stor förstämning härigenom och man spådde olycka.
Denna spådom tycktes äfven vara sann; ty måltiden var ej slutad, då en kurir
anlände till staden och skyndade upp på slottet, samt förkunnade, att hertigarne Johan
och Carl gjort uppror och nalkades Stockholm med en stor krigshär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free