Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Gustaf Olofsson (f. d. Store, då Stenbock), hvarigenom de blefvo kusiner med konung Göstas
barn och styfmorsbröder till desamma, föll en sådan glans på Stenbocksätten i utländin-
gars ögon; att denna ätt ansågs utomlands såsom tillhörig det regerande huset i Sverige.
*) Den yugre Stenboeks-ätten härleder sig från Jon Blå, en af rikets magnater
1129, dennes son, Jon till Gröneborg var konung Erik XI förmyndare 1223, Ivar Jonsson
till Gröneborg var riksråd och ansåg sig kunna skaka en kung ur sin mantel vid konuug
Waldemars val 1250. Hans son Jon Ivarsson till Gröneborg, gift med Ingrid Svantepolks
dotter, var nästa ättling, hvarefter följde hans son Knut Jonsson till Aspenäs, hvilken var
riksdrots och gift med Katarina, Bengt Månsson Folkunges dotter. Hans son fortplantade
Blå-ätten och hade förnamnet Joen, men dennes son Sven Store upptog Storevapnet: en
sexuddig stjerna under en sparre i blått fält. — Då större diplomstudium uppstått, torde
en hopflikning härvidlag blifva uppdagad.
Det är nämligen osannolikt, att en person nedlägger fädernets Blå- och mö-
dernets Folkungavapen för att upptaga det så kallade Storevapnet, hittills okändt
i Sverige.
Storeätten fortplantades genom Sven Stores son, Björn Svensson, hvilkens son, Arvid,
hade en son vid namn Arvid till Torpa, hvilken i sin tur fick en son, Knut Arvidsson
Store till Torpa. Dennes son Arvid Knutsson förde en blå sköld med en sparre af guld
och en sexuddig stjerna af silfver under sparren i sitt vapen, samt på hjelmen sju fanor.
Han blef gift med Anna Stenbock och hade med henne nio barn, af hvilka sonen Olof
införlifvade det Stenbockska vapnet med sitt gamla fädernevapen.
*)Den gamla Stenboekska ätten började sina anor med Jusse Skytte i Örnstom
1389 och förenade sig snart genom giftermål med den senare uppkomna ätten Stenbock
till Torpa.
Det kan låta underligt att den förra kallas yngre ätten; men den Skytteanska
Stenbocks-ätten vill söka sina anor ända ned till 900-talet, fastän man med bestämdhet ieke
känner någon äldre stamfader än Jusse Skytte.
Herr Gustaf Olofsson Stenbock till Torpa var riksmarsk och uppbar med heder det
gamla namnet, samt ökade dess anseende.
Han ingick äktenskap med jungfru Brita Lejonhufvud och hade med henne tolf
barn, af hvilka den äldsta dottern, Katarina, blef kung Göstas tredje drottning och det
femte barnet var den herr Erik Stenbock, hvilken vi nyss sett lemna Hörningsholm.
*)Herr Erik Gustafsson Stenbock var född år 1540.
Han blef friherre tillika med fadern år 1561, men flek ej friherreskap, förr än han
deltagit i konung Eriks störtande 1568.
För de tjenster han nu visade konung Johan benådades han med ett ärftligt fri-
herreskap Öresten med 42 hela och halfva gårdar i Westergötland, Marks härad, och Krono-
bäck 27 gårdar i Småland, Stranda härad.
Från 1667 kallades han för riksråd.
Samma år efter Varbergs eröfring uppdrogs åt Erik Stenbock att hafva befälet
öfver trupperna; men Jakob Hästesko sattes under honom såsom öfverste, ”emedan herr
Erik icke tycktes ega nog aktning hos soldaterna.”
0 Biografiskt lexikon 1848,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
