Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
”Jag svarar blott, att jag ännu inte talat med Erik om saken, emedan han för
tillfället inte är här, samt öfverlemnar åt honom sjelf att få sköta denna affär.”
”Ja gör det! Jag skall bistå honom jag! — Stackars Malin, som blifvit så sorg-
sen, att hon sjuknat. — Yi skola bjuda henne hit till Torpa.”
”Som du vill.”
”Hon skall blifva Eriks gemål, om de båda unga älska hvarandra, - det vill
jag lofva. —”
”Förhasta dig inte!”
”Det kan vara tid på att min stolta syster litet böjer på sin styfva nacke.”
I detta ögonblick hördes hofslag på borggården.
Herr Gustaf gick till fönstret och såg utåt.
”Hvilken kommer?” frågade fru Brita.
”Det är Erik.”
”Han kommer, som om han vore kallad.”
”Tag emot honom du, jag skrifver emellertid svar på Märtas bref.”
”Ja, gör det.”
Herr Gustaf lemnade rummet och begaf sig in uti sitt arbetsrum, hvarest han
genast satte sig ned att skrifva.
Fru Brita gick deremot ut att möta sin son, för hvilken hon snart öppnade sin
famn, i hvilken han sjönk.
Mor och son följdes derefter in uti ett mindre gemak, möbleradt med utsökt prakt.
Detta gemak kallades kuDg Göstas kammare, emedan den gamle konungen vistats
mest derstädes under sitt besök på Torpa efter drottning Margareta Lejonbutvuds död och
det var i detta gemak han hade begärt Katarina Stenbocks hand.
I detta rum slogo sig mor och son ned.
Fru Brita sade sig veta, huru snöplig ända herr Eriks frieri på Hörningsholm
tagit och bad honom gifva henne en detaljerad beskrifning ölver förloppet.
Herr Erik berättade allt, hvad som tilldragit sig, samt sade sig äfven veta, att
fru Märta skulle skrifva om saken till Torpa, emedan hon sagt detta; men han förundrade
sig öfver, att detta bref redan hunnit fram.
”Din far håller nu på att skrifva svar,” sade fru Brita.
”Hvad skrifver han?”
”Att du får sköta om den der saken sjelf.”
”Min gode fader!”
”Hvad tänker du nu göra?”
”Jag vet inte.”
”Ämnar du slå Malin ur dina tankar?”
”Aldrig, min moder?”
”Jag kände det på mig.”
”Jag skall, jag måste ega henne, om äfven afgrunden skiljde oss åt!”
”Det talet behagar mig! — Men — — — ”
”Men?”
”Men är du viss, att Malin skänker dig en verklig kärlek.”
”Ja! Det fick jag vittnesbörd om, just då jag red från Hörningsholm.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
