- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
316

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316
Men det var dock icke mera den stränga oeh vredgade kung Märta, det var den
blidkade och kärleksfulla modern, som hon nu mötte.
Fru Märta upplyfte sin dotter oeh tryckte henne till sitt bröst, sägande:
”Ack, du mitt olyckliga barn!”
”Förlåtelse, goda moder!” snyftade fru Malin.
Under tårar svarade fru Martha:
v ”Bed Gud förlåta dig dina synder, mitt arma barn; jag har redan förlåtit dig!”
Länge lågo mor och dotter i hvarandras sköte omringade af de öfriga Sturebarnen
och Erik XIV:s dotter, hvilken af fru Märta var upptagen såsom eget barn.
Slutligen räckte fru Märta sin hand åt herr Erik Stenbock, som stannade på något
afstånd och sade:
”Ätven du, Erik, har min förlåtelse, hvilken i annat fall vore half och onyttig.”
Stenbock fattade den bjudna handen och förde den aktningsfullt till sina läppar.
Nu blef det glädje på Hörningsholm.
Herr Erik och hans gemål flyttade in i slottet, hvarest fru Malin helt kort der-
efter nedkom med en son.
Fru Märta satt då sjelf med den ömmaste omsorg vid hennes säng och då fru
Malin tillfrisknade ålade henne fru Märta sjelf att aflägga sin svarta drägt och kläda sig
i ljusa färger och juveler, på det att verlden icke skulle tro, att hon vore i saknad af sin
moders förlåtelse,
Derefter tillstälde fru Märta ett stort barnsöl och bjöd till fadder konung JohaD,
hertig Carl och prinsessorna, samt skänkte hu Malin lika stor hemgift, som hon gaf åt
de öfriga barnen.
KAP. 2.
Röda boken.
Vi hafva nämnt, att konung Johan önskade att få katolicismen återinförd i Sverige
och blef sjelf hemlig katolik.
Konungens religiösa studier, hans gemåls tro på katolska lärans godhet och den
prakt och glans samt vackra musik, som bestods i hans gemåls kapell inverkade på honom
och stämde honom välsinnad för katolska läran.
Drottningens hofpredikant, Herbst, hade dessutom hemligen och utan konungens
medgifvande redan förut börjat att verka för katolicismen i Sverige på så sätt, att han
sökte i enskilda kretsar sammanföra de båda lärorna genom den så kallade liturgien.
Han gick dervid listigt tillväga och lyckades i sina nät att fånga den höglärde
prestmannen Peder Fecht, hvilken hade konungens förtroende och var förordnad till in-
spektor öfver det religiösa trycket.
Genom dennes vinnande hade den katolska läran fått en fast stödjepelare
i Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free