Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta skulle tillgå på det sättet, att allmogen skulle tillreda ett gästabud för fång-
vaktarne och berusa dem samt befria konungen, eller också skulle den bemägtiga sig Or-
byhus’ slott, då den drog dit för att betala skatt.
Sammansvärjningen upptäcktes emellertid och de sammansvurne straffades och
konung Erik bevakades noggrannare än förut, samt dömdes till oerhörda försakelser.
Konung Johan blef till ytterlighet förskräckt öfver denna sammansvärjning.
Gustaf Banér skrifver derom:
”Häröfver” (öfver underrättelsen om sammansvärjningen) ”har nu k. maj:t varit
så besvärad och bekymrad, ja, än så illa tillfreds, att jag aldrig hört eller sett k. maj:t
så skicka sig.”
En följd af denna sammansvärjning var, att konung Johan beslöt sin broders död
och utverkade en dödsdom öfver honom af riksråden.
Dåliga kläder, dålig föda och omensklig behandling fick konung Erik på Örbyhus
och dessutom beröfvades han sin penna och sitt bläck, så att han måste skrifva med en
träpinne, doppad i sotvatten.
De rum, som utgjorde konungens fängelse på Orbyhus, voro ovanligt dystra, hvar-
om besökande ännu kunna öfvertyga sig. Den sparsamma belysningen inkommer genom
några små fönster uti den fyra alnar tjocka muren och de jerngaller och dylika försigtig-
hetsmått, hvilka konung Johan lät sätta dit, gjorde rummen ännu dystrare. Dessutom var
det vid Örbyhus mycket osundt, hvilket gjorde att fångens helsa led betänkligt och en
stor del af besättningen fick skörbjugg.
Mycket arbetade emellertid den fångne konungen på Orbyhus och i kongliga bi-
blioteket finnas hans sotskrifter från denna tid.
Sålunda gjorde hån derstädes (på Orbyhus) en öfversättning af Joh. Magni Svea
och Göta krönika, samt tillade dessutom till denna några verser öfver de olika konungarne.
— I kanterna och på otryckta blad af en bok i folio: M. Ant. Sabelliei opera, gjorde
den konglige fången intressanta anteckningar under en vidlyftig latinsk titel. Dessa an-
teckningar illustrerade konungen äfven. De flesta af ritningarne föreställa krigsfolk, dels
till häst och dels till fot i en mängd olika ställningar, andra äro af slipprig beskaffenhet,
som t. ex. nakna qvinnokroppar, dock utan hufvud, men med konglig krona öfver. Vidare
finnas der qvinnokroppar i det sextonde seklets drägt, slutligen äfven skisser, kronor, svärd
o. s. v. allt vittnande om en ieke vanlig konstnärlig förmåga.
Djupt sörjde konungen sin skiljsmessa från sin drottning och hans förstånd om-
töcknades derigenom mera än tillförene under de två och ett tredjedels år, som han vista-
des på Orbyhus.
Emellertid började den liturgiska rörelsen i Sverige.
Konung Johan fann, att många af hans undersåtar tyckte illa om denna rörelse
och genast uppvaknade hos honom fruktan för, att hans broder skulle befrias ocK åter-
insättas i sina rättigheter.
Den skuggrädde konungen beslöt då, att taga sin broder af daga, samt skickade
till Orbyhus befallning, att konung Erik skulle dödas.
Antingen skulle man öppna pulsådern på den arme fången och låta blodet rinna
af honom, eller också skalle han qväfvas i sin säng, eller ock ingifvas gift, hvilket blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
