Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Emellertid infann sig enkedrottningen hos konungen och uppmuntrade honom till
verkställandet af det, som man hade i sinnet emot hugenotterna och föreslog den på-
följande natten till denna handling. Konungen lyssnade till enkedronningens ord och lät
samla sina rådgifvare, hvilba föreslog hertigen af Guise till anförare under det beramade
anfallet på hugenotterna. Natten bröt in och det förfärliga blodbadet, som i historien
kallas ”Bartolomæinatten” gick för sig. Alla hugenotter, som infunnit sig till högtidlig-
heterna, blefvo mördade. Bland dem voro Coligni, 20 höga ståndspersoner, 1,200 adels-
män, 4,000 soldater och borgare.
Religionsförföljelse kallades detta. Men huru mycket Katarina aktade religionen,
det ser man deraf, att, såsom historien berättar, man vid hofvet drei apespel med heliga
ting och dansade efter Davids psalmer.
Drottning Katarina var ett ypperligt medel i jesuiternas händer. Hon kunde af
dem förmås till det ena blodsdådet efter det andra, blott hon derigenom fick mera magt.
Hon var mästarinna i intriger och skydde intet för att nå det mål, hon föresatt sig
att vinna.
Lyckligtvis var Katarina för gammal för att Johan III skulle lyssna till deras
förslag. Han sökte ungdom och fägring och han fann sådan i sitt eget land. Han såg
och fäste sig vid Gunilla Bielke.
Kap. 7.
Ströftåg på Södermalm.
Den stora, fordom öfverallt kringflutna ö, som innefattar Stockholms södra förstad,
eller Södermalm, sammanhänger i våra dagar med fastlandet vid tvänne punkter, näm-
ligen vid Skans tull och Danviks tull, men omgifves föröfrigt på alla sidor af vatten. På
norra sidan sköljes ön, som den med rätta kan kallas, af Mälaren och Saltsjön och på de
öfriga sidorna af Hammarby sjö, Årstaviken, Mälaren och Saltsjön. Mellan Södermalm
och Stadsholmen afbördar sig Mälaren i Saltsjön genom Södersiröm, det utlopp, som, enligt
berättelsen, den af svenskarne förföljde norske konungeD, Olof den helige, gräfde genom
Agnenäs, och genom hvilket han lyckades undkomma sina förföljare. Vi lemna denna be-
rättelse åt sitt värde, men skulle likväl mera vara böjda för den föreställning, att den
norske konungen här blott i hast upprensat en gammal strömfåra och gjort densamma
farbar, än för den, att han på så kort tid, som det uppgifves, skulle kunnat hafva för-
skaffa Mälaren ett nytt utlopp. Detta hindrar emellertid icke, att ett lågt, stundom under
vatten stående näs här kan hafva funnits och att helige konung Olof, som, enligt sagan,
kunde segla genom hårda klippan i Bohusläns skärgård, när trollen gäckades med honom,
genom sina gräfningar fullständigt genombrutit detta näs och förskaffat den stora sjön ett
bredare utlopp. Så mycket är emellertid säkert, att strömfåran sedermera hade ansenlig
bredd och på norra sidan sträckte sig ända upp till Benikebrinken, der inre Söderport
med Södertorn stod i äldsta tider. Sedan detta torn blifvit nedbrutet i konung Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
